Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner
49 i
eller alster av fantasien, låt vara ett, som är grundat på logisk
eftertanke.
2. Därnäst följer en längre passage, som är ett vackert
prov på bristande förmåga att sätta sig in i andras uppfattning.
Den handlar om mitt bruk af termerna empirisk och metafysisk
hypotes. Ree. har icke förstått det, men skulden ligger ej hos
mig> ty jag har på sid. 13 givit ordentligt besked, visserligen
kort men korrekt och tillräckligt tydligt för den sakkunnige. Jag
säger, att ali verklighetsforskning, eller m. a. o. ali realvetenskap,
den må heta metafysik, fysik, kemi, biologi eller psykologi, har en
och samma metod, samlande av erfarenheter (empiri) och
uppställande av förklaringshypoteser (spekulation). Metafysiken tar jag i dess
gamla klassiska mening och skiljer den alltså från de öfriga real
-vetenskaperna så, att den handlar om alltets yttersta
förklaringsgrunder, medan de befatta sig med var sitt område av
erfarenheten och nöja sig med att på sannolikhetsspekulationens väg
uppstiga till de lägre förklaringsgrunder, som gälla för vart och
ett av dessa. Jag har tänkt mig en sådan arbetsfördelning dessa
vetenskaper emellan, att de senare äro förarbeten för den förra,
att således metafysiken tager de öfriga realvetenskapernas
förklaringsgrunder till utgångspunkt och från dem uppstiger till de högsta
grunderna. Denna ståndpunkt bör ju icke vara svår att fatta för
den, som har filosofisk bildning, och icke heller, att jag under
sådana förutsättningar med metafysiska hypoteser måste mena
metafysikens hypoteser, således de yttersta förklaringsgrunderna, med
empiriska däremot de öfriga realvetenskapernas. Nu har rec. för
sin del en annan terminologi. Följande kantisk tradition, menar
han med meta- fysisk hypotes en transscendent hypotes> d. v. s. en
hypotes, som överstiger gränserna för vår möjliga erfarenhet. Med
detta namn måste han således benämna icke blott de hypoteser, som
även jag kallar så, utan även dem/ som jag kallar empiriska. Att
en skillnad härutinnan finnes oss emellan, har han visserligen
sett men icke fattat, att det är just denna. Därför se vi, huru
han, när han skall granska, huru jag tillämpat min princip om
alla metafysiska hypotesers uteslutande, helt omisstänksamt tager
termen metafysisk hypotes i den mening, som gäller jör honom
men icke för mig. Han får då lätt att binda mig vid motsägelsen
att hava på en gång avvisat och använt metafysiska hypoteser.
Såsom då jag antagit, att kropparna bestå af atomer (i filosofisk
mening) och beskrivit dessa som enkla, punktuella varelser med
tomt rum mellan sig. Detta kallar rec. metafysik, och. enligt
hans terminologi är det nog också så, men enligt min är det en
empirisk hypotes, tillhörande fysikens och kemiens spekulativa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
