- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiofemte årgången. 1919 /
153

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Jalmar Furuskog. Herbarierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERBARI ERNA ISS

ISS

vad ha klass och ordning där att göra? Sexualsystemet
spelar ju numera ingen annan roll än som hjälpmedel vid
examinationen.

Den ur ekologisk synpunkt viktigaste uppgiften på en
växtlapp rör växtplatsen. Den gamla rubriken »växtställe»
är otillfredsställande. Den ger inte anledning till andra
uppgifter än byns eller hemmanets namn. Lektor J. E.
Ljung-qvist har i denna tidskrift (1916, sid. 145 ff.) framlagt en
metod för växtinsamling, enligt vilken lärjungarna på varje lapp
anteckna karaktärsväxterna i det samhälle, vari växten ingått.
Denna metod är nog alldeles utmärkt vid exkursioner under
lärarens ledning, men när eleverna komma för sig själva,
fruktar jag, de få lite svårt att reda sig med den. Vid den
skola, där jag tjänstgör, tillämpas en kompromiss. Vi ha
växtlappar av följande utseende:

Namn..........

Familj ..........

Fyndort .........

Lokalens natur ......

Insamlad den.......

av........... .

»Lokalens natur» har synts vara ett bättre uttryck än
ståndort, enär lärjungarna lätt förväxla begreppen fyndort
och ståndort. De instrueras att så noga, som det är möjligt,
på en och en halv rad beskriva ståndortens natur, gärna med
användning av adjektiven torr, fuktig, sandig o. s. v. Om
möjligt bör växtsamhällets art antydas, vare sig med
vedertagna namn, såsom ljunghed, löväng, mossig granskog, eller
genom små beskrivningar, t. ex. »bland gräs och blåbärsris
i en björkskog». Lärjungarna kunna vara ganska
uppfinningsrika, när det gäller att få tag i korta, uttrycksfulla
beteckningar. Vid förhöret böra de naturligtvis ha någon
kännedom om hur det såg ut, där växten levde.

En växtlapp skall undertecknas av insamlaren. Därmed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1919/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free