Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Anmälningar och recensioner - A. Hallström. M. Cl. Gertz, Udvalgte Skrifter af L. Annæus Seneca, h. 1 - Vilh. Vessberg. Gymnasiereformen. Ett diskussionsinlägg av några göteborgslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 20
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 1 7 5
lens rening visar, att Seneca därjämte haft framför sig det
grekiska orginal, som legat till grund för Ciceros framställning.
Ur samma källa ha säkerligen även Vergilius och Plutarchos öst.
Denna källa kan icke vara någon annan än Poseidonios. Se
Norden, Aeneis Buch VI, s. 24.
Detta urval ur Senecas skrifter kan nog icke komma i bruk
vid svenska skolor, men vid universitetsstudierna bör det kunna
vara till stor nytta, särskilt som Seneca icke alls ingår i de
samlingar av klassiska författare, som vanligen anlitas, nämligen den
Teubnerska och den Weidmannska. För övrigt bör boken vara
välkommen för alla den latinska litteraturens vänner, vilka säkert
icke skola ångra, 0111 de stifta bekantskap med densamma.
A. Hallström.
Gymnasiereformen. Ett diskussionsinlägg av några
göteborgslärare. Utgivet av Malte Jacobsson och Hilding
Celander. Stockholm. Svenska andelsförlaget.
Ovanstående arbete vittnar om det livliga intresse, varmed
den på dagordningen stående frågan om gymnasiets reformering
omfattas inom lärarkretsar, och ger många goda uppslag till
ytterligare diskussion. Anmälaren kan här icke ingå på något referat
eller någon detaljkritik av hela det rika innehållet utan vill
endast dröja något vid ett par punkter.
Som mål för gymnasiereformen uppställes koncentration i
studierna, vilken skulle vinnas genom uppdelning på facklinjer,
dock så, att skolans uppgift att uppfostra till samhällelig
duglighet därigenom icke försummas. Detta är visserligen också ett
välgrundat krav, att skolan ej blott skall giva s. k. praktisk
kunskap utan även sörja för vad man vanligen kallar allmänbildning.
Efter denna grundläggande utredning kommer så ett förslag till
uppdelning på fem linjer med motiverad timplan för ett fyraårigt
gymnasium. Koncentrationen avser icke blott ämnena utan även
lästiden, dels så att icke alla ämnen förekomma alla ringar
igenom, dels så att de ämnen, som äro upptagna på en viss rings
årsschema, icke alla förekomma samtidigt. Sålunda skulle i de
lägre ringarna högst 5 à 6 ämnen studeras samtidigt, i de högre
högst 4. Förf. förbiser icke de schematekniska svårigheterna
men anser dem kunna övervinnas; svårare bleve ett dylikt schema
att förena med lärarens privata lektioner. Förf. anser emellertid,
att efter lönereformens genomförande en sådan synpunkt ej får
stå hindrande i vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
