Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Gymnasiereformen. Ett diskussionsinlägg av några göteborgslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 1 7 5
Som synes, är förslaget byggt på den — överdrivna — tron
på möjligheten att kunna redan vid övergången till gymnasiet
avgöra yrkesvalet och efter detta bestämma olika ämnens
behövlighet. Man utgår ifrån statistikens siffror på abiturienternas
övergång till olika yrken och levnadsbanor. Men man glömmer
då, att detta yrkesval sker vid 18 — 19 års åldern, då det
föreslagna skulle göras redan 2—4 år tidigare. Huru många 14-åringar
kunna bestämma sig för prästens, läkarens, juristens etc.
levnadskall ? Må var och en blott tänka efter hur det var med
honom själv och hans jämnåriga vid den åldern. Det är
märkligt att se, huru den senaste läroverksreformens förnämsta
idé, valfriheten på gymnasiet, nu råkat i misskredit, förnämligast
väl därför att den missbrukats av de mindre studiebegåvade till
att inskränka arbetet till det minimum, som förslår för en
nödtorftig examen. Men detta missbruk kunde lätt förhindras genom
fordran på kvalificerad kompensation. Studiefriheten, en av den
»gamla» skolans starkaste sidor och återinförd genom denna
reform, vill man nu ersätta med ett reglementerat system av
tvångsämnen. Må man påminna sig, att universiteten, som ju
ha ett bestämt intresse att bevaka i denna fråga, ställt sig
avvisande till ett dylikt system.
Jag kan har ej gå in på tim- och kursplaner. En
betänklig brist på de humanistiska linjerna påpekar vederb. förf. själv,
nämligen att de humanistiska realämnena å dem icke fått något
väsentligt ökat utrymme på samma sätt som naturvetenskaperna
å realgymnasiet. De ha blivit ensidigt språkliga linjer, och
orsaken är naturligtvis den, att någon verklig humanistisk linje
ej kan inskränkas till fyra år utan måste grundläggas tidigare,
men detta åter hindras av den olyckliga doktrinen om den för
alla linjer lika, enhetliga nederskolan. Egendomligt är, att på
samma gång man ivrar för koncentration, vill man dela upp
vissa ämnen på flere. Så förekommer »antik kultur» såsom
särskilt ämne, förmodligen efter danskt mönster. Den antika
kulturhistorien i nuv. ring I ger icke det rätta utbytet bl. a. just
för att den läres skild från den politiska historien. Likaså har
man tagit upp det besynnerliga konglomeratet »ekonomilära»
från seminariernas kursplan, ett slags förening av bokföring och
nationalekonomi. Men det ekonomiska och sociala livet och de
nationalekonomiska teorierna läsas också bäst i sitt historiska
sammanhang.
En viktig fråga upptages i slutet: avgångsbetyg — icke
studentexamen. Oviljan från visst skolhåll mot censorsinstitutionen
är, synes det mig, râït obefogad. Hur skulle icke våra abituri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
