Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Anmälningar och recensioner - Vilh. Vessberg. Gymnasiereformen. Ett diskussionsinlägg av några göteborgslärare - Hugo Larsson. O. Th. Sjöfors, Kanslärsgillet och 1807 års skolordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 20
ANMÄLNINGAR OCH
RECENSIONER 1 7 5
enters kunskapsnivå ha sjunkit utan censoratets kontroll! Att,
såsom vederb. förf. vill, lägga kontrollen i händerna på
med-lärare eller ämneskonferenser vore knappast i lärarnes smak. I
och för sig är förslaget om avgångsbetyg (= flickskolornas
avgångsbetyg med s. k. normalskolekompetens) gott. Men man
kan ej gärna fråntaga universiteten den rätt, som tillkommer
allmänna läroverken, seminarier, handelsinstitut m. fl., att pröva
dem, som söka inträde.
Mycket kunde vara att tillägga, men anmälaren måste
inskränka sig till att rekommendera arbetet till studium av alla,
som intressera sig för gymnasiereformen.
Kanslärsgillet och 1807 års skolordning. Akad. avh. av
0. Th. Sjöfors, läroverksadjunkt. Karlskrona.
Ovannämnda avhandling, för vinnande av lektorskompetens
ventilerad inför teologiska fakulteten i Lund, är ett viktigt
bidrag till vår skollagsstiftnings historia. Stödd pä ett omfattande
material av tryckta och otryckta källor har förf. lämnat en klar
och koncis framställning av det arbete, som den år 1801
tillsatta kommissionen, Kanslärsgillet, så kallat därför att fyra av
universitetskanslärerna voro medlemmar därav, nedlade på
utarbetandet av en ny skolordning, som blev färdig 1807. Denna
var i hög grad av behovet påkallad; skolordningen av 1724 var
föråldrad, och hela vårt skolväsen befann sig vid det nya
århundradets början i ett bedrövligt skick.
Men förf. begränsar sig icke till det rent pedagogiska; han
ställer kanslärsgillets verksamhet mot bakgrunden av de
tidsströmningar, vilka med upplysningsfilosofien som källa gjorde
sig förnimbara över hela Europa. I Sverige hade de nya idéerna
vunnit många hängivna anhängare; på det pedagogiska området
tog man till mönster Rousseaus uppfostringslära och
filantropi-nismen, och inom teologien hade en ny åskådning, neologien,
vunnit insteg och hyllades även av flera av kyrkans män. Ur
brytningen mellan de nya idéerna, som hade sina förespråkare
även inom kanslärsgillet, och den gamla inom vårt skolväsen
fortlevande traditionen framgår slutligen 1807 års skolordning.
De män, som tryckt sin prägel på detta verk, äro först och
främst Stockholmsrektorn Johan Murberg, adjungerad ledamot
av gillets arbetsutskott, skalden Gudmund Jöran Adlerbeth,
medlem av gillet, ärkebiskopen Jakob Axelsson Lindblom och
domprosten, sedermera biskopen Eric Waller, dessa två sistnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
