Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10—11 - Anmälningar och recensioner - Hugo Larsson. O. Th. Sjöfors, Kanslärsgillet och 1807 års skolordning - Emil Solander. K. G. Jonsson, Undersökningar rörande problemräkningens förutsättningar och förlopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 1 7 5
1 7 5
likaledes adjungerade. På Murbergs lott föll den egentliga
arbetsbördan; vid sin död, som inträffade 1804, hade han
utarbetat 7 kapitel av den nya skolstadgan. Nu skulle Waller taga
vid, där Murberg slutat, men W., som var av ett utpräglat
konservativt kynne — troligen var det just på grund härav som
han med regeringens goda minne blivit inkallad i utskottet —
fann snart, att detta ej läte sig göra på grund av skiljaktigheten
i hans och Murbergs uppfattning. Det bör i detta sammanhang
nämnas, att Murbergs reform vänlighet var av det moderata
slaget, som ville bibehålla så mycket som möjligt av det gamla,
men på samma gång åtminstone i någon mån visa
tillmötesgående mot de nya kraven.
Waller hade då ingen annan utväg än att utarbeta ett nytt
projekt. På grund av sina konservativa, ja man skulle kunna
säga reaktionära tendenser väckte det en stark opposition inom
gillet, huvudsakligen från Adlerbeths sida. Det blev också
förkastat, och den skolordning, som slutligen blev ett resultat av
gillets arbete, visar sig i flera punkter påverkad av de modärna
strömningarna, även om den ej fullt tillfredsställde de ivriga
reformvännerna. Dess största förtjänst torde vara, att den i en
viss utsträckning tillmötesgick kravet på ett bättre tillgodoseende
av den medborgerliga bildningen. Vår skola blev frän denna
tid ej uteslutande ett prästseminarium utan även en
utbildningsanstalt för civila tjänstemän. Tvivelsutan hade kanslärsgillet
kunnat åstadkomma en skolordning, som bättre överensstämde
med tidens krav, 0111 det icke nödgats taga hänsyn till den på
högsta ort rådande oviljan mot allt nytt.
Sin andra uppgift, att bilda en överstyrelse för hela vårt
skolväsen, kom det aldrig att fylla; det upplöstes redan 1809.
Det hade, märkvärdigt nog, i sitt eget verk, skolordningen,
av-hänt sig all befogenhet över skolväsendet och därigenom gjort
sig självt överflödigt.
Författarens förstlingsarbete ger mycket goda löften, och
det vore önskvärt, att han kunde fortsätta sina forskningar inom
det föga bearbetade område, som den svenska skollagstiftningen
hittills varit. Han har visat sig äga både kritisk skärpa och en
betydande formell begåvning.
K. G. Jonsson. Undersökningar rörande,
problemräkningens förutsättningar och förlopp. Akademisk avhandling.
(Uppsala 1919, Almqvist och Wiksell.)
Problem-räkning: Det borde väl närmast betyda räkning
av antalet problem i en problemsamling, liksom t. ex. serveträk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
