Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. Billberg. I religionsundervisningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 c. billberg
etiken kunde framställas oberoende av all teologi, yrkades
kristendomsundervisningens uteslutande från skolan.
Nästa talare, professor Kjellberg, delade föregående
talarens åsikt om den föreslagna reformens otillräcklighet, men
betonade samtidigt, att man icke finge tro, att dogmatikens
ohållbarhet betydde så mycket för allmänheten i förhållande
till det värde, den satte på att få några ideal framställda för
sig, till vilka etiken kunde anknytas och vilka kunde verka
lyftande på känslolivet. För att erhålla dess ideal borde det
rent mänskliga i kristendomen än mer framhävas, än som
skett i det av inledaren framförda reformförslaget, t. ex.
genom att grunda kristendomsundervisningen huvudsakligen
på bergspredikan.
Slutligen yttrade sig eklesiastikminister Rydén med
instämmande i de föregående talarnas uppfattning, att inledarens
reformförslag var otillräckligt, och uttalade, att
kristendomsundervisningen dock borde bibehållas såsom självständigt
ämne men, för att i möjligaste män frigöras från
dogmatiken, uteslutande grundas pä bergspredikan.
Med hänsyn till den allmänna opinionens nuvarande
beskaffenhet samt rådande politiska förhållanden kan man ju
förutsäga, att någonstädes mellan de framställda
ståndpunkterna kommer nästa reform inom kristendomsundervisning
att erhålla hemortsrätt. Huru nära den ena eller den andra
den bör förläggas, må överlämnas åt resp. fackmän att
avgöra. Men spörsmålet har också en annan, en principiell
eller, om man så vill, teoretisk sida, vilken i längden är av
långt större betydelse och som därför torde förtjäna någon
uppmärksamhet.
Gemensamt för de framställda åskådningarna var en
strävan att framhålla det rent mänskliga och vad därtill inom
kristendomen anknytes av ädelhet och idealitet allt med
undanskjutande av det teologiskt dogmatiska inslaget. Dessa
tvenne tendenser fördes dock av resp. talare olika långt. De
tre senare talarna ville helt eliminera teologien, men
inledaren försökte en kompromiss, om också ganska radikalt orien-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
