Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Elias Wessén. Undervisningen i danska och norska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ELIAS WESSEN
I andra ringen, där man endast har två veckotimmar till
sitt förfogande, torde det väl alltid te sig bekymmersamt att
medhinna allt, som verkligen måste läsas — även danskan
och norskan förutan. Vid sidan om temagenomgång, de
muntliga föredragen och den föreskrivna litteraturkursen, som
alltsammans tar mycken tid, är det väl framför allt av vikt
att medhinna så mycken läsning av nyare svensk vitterhet
som möjligt. Jag anser det i hög grad angeläget, att
lärjungarna under lärarens ledning få stifta bekantskap med
moderna författare i största möjliga utsträckning. De ha nu
i allmänhet vunnit en sådan grad av mognad, att detta
verkligen kan löna sig och är gagneligt för deras andliga
utveckling i stort. Man måste komma ihåg, att det just är vid den
åldern, som intresse för litteratur och en viss smak är under
sin första, begynnande framväxt. I varje klass finns det
alltid några elever, som i detta avseende äro utvecklade framom
de andra och vilkas behov och medverkan man måste söka
tillvarataga. Modersmålsundervisningen bör ju icke bara vara
kunskapsmeddelande utan fostran även i en vidsträcktare
mening.
Det är först mot bakgrunden av en rätt vidsträckt
läsning av nyare litteratur, som den äldre poesien, 1500-talets
och 1600-talets och 1700-talets, som ju måste läsas i andra och
tredje ringarna, kan göras njutbar och verkligen bli det
bildningsvärde, som den bör vara. Då vi i klassen läst ett antal
av Snoilskys sonetter t. ex., kan jag räkna på ett verkligt
intresse för läsebokens prov på Stiernhielms »klingdikter»; att
pojkarna först hos Stiernhielm och Skogekär Bergboo skulle
lära sig, vad en sonett är och hur den är byggd, och
sedermera måhända i fjärde ringen stifta bekantskap med levande
modern dikt av det slaget, det vore naturligtvis bakvänt.
Men säkerligen vill jag läsa mycket annat av Snoilsky först,
innan jag tar itu med sonetterna. Läsningen av nyare
vitterhet bör sålunda uppenbarligen vara ganska omfattande.
Men å andra sidan får den minst av allt bli forcerad. Den
måste bedrivas så, att eleverna verkligen hinna att tillgodo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
