Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Birger Lövgren. Historieundervisningens uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historieundervisningens uppgifter i 55
Men ett ämnes uppgift kan icke blott vara
tillfredsställandet av ett än så legitimt kunskapsbegär. Historier ur det
förgångna må vara aldrig så intressanta i och för sig,
historieundervisningens uppgift kan dock omöjligen vara att
erbjuda lärjungarna förströelseläsning eller inskärpa ett förråd
av kunskaper lämpliga att senare taga fram vid läsning,
konversation e. d. Av varje ämne på skolschemat kräva vi
förutom det rena kunskapsmeddelandet en direkt och positiv
insats i lärjungarnas intellektuella och moraliska utveckling.
Själva kunskapsmeddelandet måste i jämförelse härmed te
sig av underordnad vikt.
I äldre dagar, innan ännu massans problem förefanns
och utvecklingsbegreppet formulerats, kände historien
egentligen endast individer, och blott de största av dem, de som
pä ett mera avgörande sätt ingripit i statens eller kyrkans
liv, ägde anspråk pä uppmärksammande av pedagogen.
Historien upplöste sig noga taget i en serie av biografier.
Plutarkos var det beundrade föredömet och mönstret, den
historiska läroboken i egentlig mening, varur generationer
hämtade människouppfattning och livsideal.
På den tiden såg man historiestudiets viktigaste uppgift
i dess betydelse för förvärvandet av människokännedom.
Att exempelvis Bolingbroke högst väsentligt överdrivit denna
betydelse, kan icke vara tvivel om. Historici borde annars,
tycker man, snarast vara vidunder av människokännedom och
psykologisk blick. Ej sällan förhåller det sig emellertid tvärtom.
Detta kan man se i många både diplomatiska och
biografiska avhandlingar, där man stundom finner använda mer än
enkla psykologiska Schemata, som åt framställningen ge
prägeln av den torraste, blodlösaste abstraktion.
Det kan bli fråga, om man icke tvärtom bör vända om
på satsen och i stället säga: den som icke har
människokännedom kan icke förstå historien. Människokännedom
lä-res icke ur böcker, endast ur livet självt. De erfarenheter,
den uppväxande ynglingen eller ungmön gör under
nötningen mot sina medmänniskor, är för förvärvet av människokän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
