Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Karl Kärre. Ett arbete i engelsk stilistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
karl kärre
må ha inbesparat några trycksidor, och det må göra rättvisa
åt ett visst vetenskapligt önskemål, men att det är en avgjord
praktisk olägenhet vid bokens användning som uppslagsbok
är påtagligt. Sannolikt håller emellertid förf. alltför starkt
på sin uppställning för att reflektera på en förändring till
bokens 2:a upplaga — det skulle medföra en rätt
genomgripande omarbetning —, men det är då åtminstone
oundgängligen nödvändigt, att ett sakregister utarbetas, så att
man slipper leta igenom hela boken, när man önskar
upplysning om ett visst språkdrag. Ett sådant register skulle
naturligtvis avsevärt neutralisera här påtalade olägenhet.
Det historiskt-organiska sammanhanget borde annars ha
kunnat tillgodoses pä ett annat sätt, nämligen genom att under
de olika grammatikkapitlen i resp. huvudavdelningar ha
uppdelat materialet i: a) ålderdomligheter bevarade, b) nya
utvecklingar, med icke alltför sparsamma hänvisningar till
motsvarande §:er under parallellstilarna.
Detäljdiskussionen tillhör egentligen en språklig
facktidskrift. Med hänsyn till ämnets vikt och bokens förtjänster
tillåter jag mig emellertid att i sidoföljd anföra några av de
randanmärkningar, som jag gjort vid tvenne genomläsningar
av arbetet med särskild uppmärksamhet vid smärre partier.
Några av dem äro ju mindre anmärkningar mot än med
anledning av Z.’s framställning.
Inledningsvis s. 15 ff. ger förf. en kortfattad översikt över
de språkhistoriska krafter, som reglera språkutvecklingen.
Det är därvid av intresse att se den framträdande plats, Z.
alltid ger stavningsuttalet, vilket han sätter vid sidan av
ljudlagar och analogiverkan såsom en tredje av de
språkföränd-rande huvudfaktorerna. Betydelseförskjutningar inrangeras
väsentligen under analogibildningar.
Till förteckningen av stark- och svagtoniga former å s.
17 bör jämföras Jones, English Phonetics s. 96 — 98 med en
fullständigare lista.
Uppgiften, s. 19, att uttalet erjfand—evjgbnd? så Jones,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
