Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Genmäle av förf:na till Lärobok i räkning och geometri för skolor och självstudium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 anmälningar och recensioner t3
»ännu mindre än i aritmetiken får vänta sig några bevis för
meddelade satser». Ree. . visar med denna anmärkning, liksom
i flera andra punkter av sin kritik, att han bedömer boken
uteslutande från de högre allm. läroverkens synpunkt. Vid dessa
skolor, där eleverna få gå 6 eller 9 år, innan de släppas ut med
avgångsexamen, hinner man, förutom åtskilligt annat, också med
Euklides’ bevis och kan t. o. m. gå igenom dem mycket
grundligt — utan tvivel en nyttig logisk träning. I de skolor —
lantmanna-, lantbruks- och folkhögskolor — för vilka vår bok i första
hand är avsedd, är detta däremot enligt min erfarenhet absolut
omöjligt. Under en vanlig 5-månaders lantmannaskolekurs kan
man i bästa fall anslå sammanlagt c:a 80 à 100 timmar till
räkne-och geometriundervisningen. Denna tid är dyrbar och måste
utnyttjas till att ge eleverna så stor mängd praktiskt
användbara kunskaper som möjligt. För en vän av matematiken kan
det tyckas beklagligt, att man då ofta måste låta minnet
ersätta förståndet, men det är nödvändigt. Mer än en
lantbrukslärare har f. ö. ansett, att jag tagit med för mycket bevis i
geometrien. — De förekommande konstruktionsuppgifterna
förstås lätt utan bevis.
Att beteckningen »sneåa» linjer som motsats till parallella
(sid. 137) är illa vald medgives. I det sammanhang, vari den
förekommer här, kan den dock icke leda till något missförstånd.
Ree. citerar ex. 27, sid. 149: i en snedvinklig fyrsiding äro alla
sidorna lika och vardera 9,62 dm. Huru stor är ytan, då
avståndet mellan två motstående sidor är 3,06 dm? — »Hur skall
eleven veta, att en liksidig fyrsiding är en romb?» frågar rec.
»Skall han gissa sig det därav, att det talas om avståndet
mellan motstående sidor?» — Härpå vill jag svara, att han alls
icke behöver »gissa» sig till den saken. I marginalen står, ett
stycke ovanför detta exempel, rubriken »Romben och romboiden».
Å sid. 147 lämnas dessutom definition på begreppet romb och
en smula eftertanke klargör för eleven det tydligen även för
anmälaren bekanta faktum, att inga andra liksidiga och
sned-vinkliga fyrsidingar än romber existera.
Jag kan hålla med rec. om, att den punkt, som kommer
omedelbart efter definitionen på dosering, sid. 156 fått ett
något oklart uttryck. Här står: »Man anger vanligen doseringen
på i m. djup = Meningen är (som läsaren lätt inser), att
det tal, vilket utgör nämnaren i det bråk, som med talet 1 till
täljare anger doseringen, erhålles genom att dividera a med h.
Denna punkt hör alltså icke till definitionen på dosering. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
