Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - E. Liljeqvist. Rabindranath Tagore, Personlighetens värld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 anmälningar och recensioner t3
T3
i harmoni med hela tillvaron. Den bild av verkligheten, som
vinnes under förståndets ensidigt dominerande herravälde, har
avklädts allt det subjektiva och levande personliga, varmed
människans värld i den omedelbara upplevelsen presenterar sig,
blir hård och kall och etablerar en farlig söndring, då där resas
skiljemurar mellan det fysiska, det intellektuella och det andliga
livet. Som nyfödt finner barnet hos sin moder ej blott det
fysiska näringsbehovet fyllt vid hennes bröst, utan även sitt
and-ligt-personliga behov, kärleksbehovet får det hos henne
tillgodosett; och från denna säkra hamn börjar det att orientera sig i
sin värld. Liksom allt detta här bjudes barnet i osöndrad enhet,
gäller att alltfort bevara livssamlingen och att ej låta det fysiska
eller ens det intellektuella undanskymma eller förtränga det
andligt personliga, som ändock ger vår värld dess högsta signatur
(här anknytning för inledningsessayen »Personlighetens värld»).
»Jag tror», säger Tagore, »på en andlig värld -— ej som
någonting från denna världen skilt — utan som dess innersta
verklighet. Med varje andedrag måste vi förnimma den sanningen
att vi leva i Gud. — — — Vi ha en personlighet, för vilken
materien och kraften äro utan mening, så framt de ej stå i
samband med någonting oändligt personligt, vars natur vi i någon
mån upptäckt i den mänskliga kärleken, i det godas storhet, i
heroiska själars martyrskap, i naturens outsägliga skönhet, som
aldrig kan vara ett blott fysiskt faktum eller någonting annat
än uttrycket för en personlighet.» Vi få icke glömma, att det
ändliga är ett medium, varav det oändliga begagnar sig till sin
manifestation. »Våra individuella själar äro de strängar, som
uppfånga de rytmiska vibrationerna från denna världsalltets själ
och återgiva dem i rummets och tidens musik.» Men ej blott
mottagande äro vi härvid, utan ock själva i relativ mening
skapande, skapare nämligen av »variationer på Guds stora
världstema». Och i konsten (se essayen 2) har man ytterst att se ett
den ändliga personlighetens svar till den högsta, den oändliga
personligheten.
Vad som framför annat visar, att människan tillhör ett högre
plan än det fysiska livets och även den blotta intellektualitetens,
är börat, som ställer henne den svåra uppgiften att förvandla
sina drifter och passioner till lydiga tjänare för ett högre liv,
moralitetens (här anknytning för essayen 3), som dock även den
siktar över sig själv till en ännu högre värld, andens, den
oänd-liges, Guds värld, uppenbarad i alla personligheters
samhörighet och inre enhet, och till vilken världs uppbyggande vi äro
kallade att medverka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
