Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - E. Liljeqvist. Rabindranath Tagore, Personlighetens värld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 anmälningar och recensioner t3
T3
undermedvetna själslivet spelar en större roll än det medvetna.
Om konstens inflytande härvid tävlar med naturens, bör detta
enligt det föregående knappast väcka undran. »Sånger
komponeras, ej särskilt avsedda för ungdomen —. sånger, som skalden
skriver för sitt nöje.» Detta kan exemplifieras med Tagores
egna Gitanjali-sånger, och alla hans senare dramer ha i själva
verket författats i skolan samt där kommit till uppförande, med
gossarna som skådespelare. De ha röjt stor begåvning i denna
riktning. De ha likaledes själva fått skriva och stundom
improvisera skådespel.
Hur sund vid allt detta Tagores syn är på barnanaturen,
framgår av motiveringen för att meditationen (jämför essayen 5)
fått sig en plats inrymd i skolans liv. »Jag tror», säger han,
»på lämpligheten av en stunds meditation varje dag, och jag
anslår femton minuter om morgnarna och femton minuter om
kvällarna för detta ändamål. Jag håller emellertid på denna
andaktstund, ej därför att jag vill göra gossarna till hycklare
eller komma dem att tro, att de meditera. Men jag anser, att
de böra förhålla sig lugna, att de böra uppöva sin förmåga av
självbehärskning, även om de i stället för att tänka på Gud
titta på ekorrarna, som springa uppför träden.» Även en dylik
blott utvärtes meditation kan nog så småningom möjliggöra den
inre stillhet, varvid en åskådning av Tagores art måste lägga
vikt, när det gäller människans rapport med det oändliga.
»Varhelst det finnes någonting, som är konkret personligt
och mänskligt, där är kvinnans värld.» »En mans intresse för
sina medmänniskor blir verkligt levande först då han hos dem
finner en speciell begåvning ifråga om intelligens eller duglighet,
men en kvinna känner intresse för sina medmänniskor, därför
att de äro levande väsen, därför att de äro människor, ej
därför att de kunna tjäna ett visst ändamål eller äga någon talang,
för vilken hon hyser särskilt beundran.» 1 denna anläggning,
när kvinnan följer sin egen natur och ej i falsk
emancipationssträvan söker maskulinisera sig, finner Tagore möjligheten av ett
korrektiv mot den hittills alltför maskulina kultur och våldstaktik,
som i världskriget spelat bankrutt. Med det socialpedagogiska
perspektivet, att »kvinnan kan sätta in sin friska själ och hela
sin förmåga av sympati i denna uppgift att bygga upp en
andlig kultur, om hon blir medveten om sitt ansvar», med det
perspektivet avslutas föreliggande essay-samling, vars homogena
grundsyn som sagt gör sig gällande överallt under de mest
skiftande specialrubriker.
Tagores skola kan nog icke kopieras, allra minst av väster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
