Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - E. Liljeqvist. Rabindranath Tagore, Personlighetens värld - Ernst Lidblom. Adolf Rydberg, Svensk språklära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
anmälningar och recensioner t3
landets människor. Men säkert är att en var västerlänning och
ej minst våra pedagoger skulle bättre bli i stånd att fylla det
närvarandes uppgifter, om man mer och mer sökte kontakt med
den sinnesriktning, som i Tagore funnit en så ädel tolk. ,
E. Liljeqvist.
Adolf Rydberg. Svensk Språklära. Lund 1920. c. W.
K. Gleerups förlag. 92 s. Pris kr. 2,50.
Det torde ej kunna bestridas, att Carl Rebbes Svensk
Språklära för realskolan fört den första undervisningen i
modersmålets grammatik ett stort steg framåt och att genom detta
arbete den Sundénska språklärans mångåriga envälde inom
skolundervisningen brutits.
Att ämnet glädjande nog fortfar att intressera skolmännen,
visar Adolf Rydbergs lilla svenska språklära, som efter min
mening utgör ännu ett steg framåt. Här ges i sammanträngd
form, men koncist och klart just så mycket, som behövs för de
första skolåren. Och det bästa är, att alla definitioner äro så enkla
och lättfattliga, att de kunna »gå i» vilken skolpojke som helst.
Ljud- och uttalslära upptar 9 sidor och innehåller åtskilliga
även för läraren beaktansvärda saker rörande uttalet. Det hade
dock, anser jag, varit fördelaktigt, om en skematisk bild af
talorganen medtagits (jfr Rebbe s. 2). En sådan bidrar högst
väsentligt att klargöra ljudbildningen.
Förf. ger i Ord- och böjningsläran (46 sid.) lättfattliga
definitioner på ordklasserna och de grammatiska termerna, något söm
är av stor vikt och synnerligen behövligt för den första
undervisningen, men i allmänhet saknas hos Rebbe. Genitiven (37, 38)
är väl knappt behandlad; man saknar de hos Rebbe (44) anförda
olika slagen av genitiv. En god nyhet är indelningen i
självständiga och osjälvständiga verb (89, 90), jfr även
ordfognings-läran 215.
I 126 talas om transitiva och intransitiva verb, men
definitionen på dem ges först i 207.
Avdelningen verbets överensstämmelse med subjektet hör
väl rätteligen till Ordfogningsläran.
I Ordbildningsläran (5 sid.) äro ej fast och löst sammansatta
verb behandlade (jfr Rebbe 222—227).
Ordfogningsläran (16 sid.) är klart och redigt uppställd med
förträffliga exempel. Sid 79—83 behandlas stilarter, och till sist
följer sid. 84 — 92 verslära.
Som helhetsomdöme vill jag säga, att arbetet är kort men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
