- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiosjunde årgången. 1921 /
35

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Emil Bolger. Om principerna för en enhetlig skolkommatering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om principerna för en enhetlig skolkomma tering 35

ners mer eller mindre livliga temperament inverkar i hög grad
på deras pausering. Även spela de fysiologiska förutsätt?
ningarna en betydande roll: den ene har goda lungor och
gott talorgan, med den andre är det tvärtom. För övrigt ha
språkmännen själva högst olika mening om hur lång en fras
kan göras vid uppläsning. Noreen finner, att 25 stavelser
äro frasens längdmaximum. Beckman säger, att »vid vårdad
uppläsning torde väl i regeln högst 12, knappast och blott
med svårighet 15 à 20 stavelser sammanhållas i en fras.»
Hilma Henningsson däremot anser, att man vid fraseringen
utan fysiologisk svårighet kan överskrida både 25- och
30-talet stavelser.

Skulle det lämnas fritt åt var och en, särskilt åt barn i
skolåldern, att interpunktera efter den egna pauseringen, så
bleve det en verklig anarki inom kommateringen. En till
stavelseantalet lång fras skulle kunna avskiljas, samtidigt som
ert till innehållet likvärdig men till stavelseantalet kortare fras
ej skulle avskiljas. Hur skulle man på det viset få några
fasta hållpunkter vid kommateringen?

De, som med Hilma Henningsson vilja ställa
pauserings-principen som den grundläggande vid kommateringen, d. v. s,
göra talet till norm för kommatering av det skrivna, ha glömt
den thorildska satsen: »Låt detta vara detta; döm varje
sak efter sin grad och art!» Talspråket uppfattas med örat;
vid detsamma spela därför pauseringen och betoningen en
stor roll för det rätta begripandet. Det skrivna uppfattas
medelst ögat, som mycket snabbare genomfar de på
papperet fästa bokstäverna, än örat hinner uppfatta de
motsvarande ljuden. För ögat är det viktigt, att orden meidelst
kommata äro fördelade i naturliga, logiska enheter, så att
uppfattningsförmågan ej i onödan betungas. Kommateringen
skall smyga sig efter tankarnas komplexer.

I vad mån de logiska ordkomplexérna kunna
sammanfalla med talets pauseringsfraser, må lämnas därhän. För
dçn läsande är det viktigast att med minsta ansträngning
fatta innehållet av det lästa. Man måste därför vid komma-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1921/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free