Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Bernhard Risberg. Gustaf Cederschiöld, Svensk stilistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43 anmälningar och recensioner t3
T3
de framställningssätt, som lämpa sig till teoretisk och praktisk
inverkan på läsaren» (s. 10). Och på detta sätt eliminerar han
bort den i formen liggande »estetiska» inverkan såsom utan
egentlig betydelse för icke-skönlitterär skrift. Och han
sysselsätter sig i öfverensstämmelse härmed endast med den
ickeskönlitterära framställningens stilregler, så vidt de icke angå
det enskilda språkuttrycket. Detta om bokens ämne.
Jag öfvergår nu till dess innehåll. Förf. uppdelar sin
framställning i en deskriptiv eller historisk-analytisk del (»Stilistiken
som vetenskap») och en värdesättande eller praktiskt handledande
del (»Stilistiken som konstteori») och menar sig vara den förste,
som uppdragit en sträng åtskillnad mellan dessa båda delar.
Den första delen innehåller hufvudsakligen dels en
repe-tion från förf:s tidigare skrifter om olika slags stilar
(normalprosa,. fackstilar, hög- och lågprosa), dels litteraturhänvisningar,
dels för analys afsedda litteraturprof, t. ex. två olika
recensioner af två lundaprofessorer öfver samma arbete, Poulsens praktverk
»Oraklet i Delfi». Hvad nu analysen beträffar, förklarar sig förf.
icke i stånd att göra någon mönstergill sådan, hvarför han
hänvisat läsaren till att själf företaga den stilistiska jämförelsen
mellan de båda anmälningarna. Detta synes dock vara att åhvälfva
läsaren något, som han knappast mäktar, då enligt förfrs
förklaring (s. 173) detta är något, som ej hvem som helst kan göra» på
rak arm». För min del kan jag på de båda recensionerna
hufvudsakligen göra den iakttagelsen, att man kan skrifva hur olika
som helst och dock förträffligt öfver samma ämne, något som
väl litet hvar vet förut, utan långa (och boken fördyrande) citat.
Ett af Tegnér författadt utskottsutlåtande bestås däremot en rätt
intressant »kritik af uppställning och motivering» samt några
språklig anmärkningar. (Bland föråldrade uttryck kunde även
hålla för = hålla före upptagits.)
Det är emellertid tydligt nog, att prof. Cederschiölds intresse
är fäst framför allt vid den regel- och rådgivande delen af
Stilistiken, som också upptar ett betydligt större utrymme. Han
har ock funnit ett tillfredsställande system för denna sida af
saken hos en tysk författare M. Schieszl, som 1884 utgaf en bok
med titel »System der Stilistik», till hvilket arbete han i
hufvud-sak anluter sig i sin följande framställning.
Kärnan i denna teori är, att det viktigaste i hvarje
skriftlig framställning är ändamålsenligheten. Detta är ungefär hvad
den junggrammatiska skolan (dess främste representant hos oss är
väl Noreen) anser om språket öfverhufvud såsom
meddelelseme-del. Något öfverdrifven verkar dock den satsen, att man också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
