Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Julius Swenning. G. Björkelund, Metodisk nybörjarbok i tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
anmälningar och recensioner t3
mot övervärdering, efter vad jag tror. Ty det är mindre visst,
att det, som teoretiskt tar sig bra ut, motsvarar förväntningarna,
än att det teoretiskt förvända besannar farhågorna i praktiken.
Med det förbehåll, denna allmänna reflexion innebär, vill
jag från början såsom allmänt omdöme om ovanstående lilla
arbete uttala, att det är ett gott och mycket beaktansvärt försök
att skaffa oss en dräglig elementarbok i tyska. Jag säger
dräglig och tillåter gärna, att man därbakom ser det påståendet, att
våra förut ägande nybörjarböcker i detta ämne äro ganska
odrägliga. Men jag gitter här icke motivera detta vidare än
med en erinran om den gammatiska skinntorrhet, den kaotiska
metodlöshet eller, last but not least, den otroliga dibarnsenfald
eller långtrådighet i fråga om innehållet, som utmärker dem, i
vissa fall t. o. m. i skön förening.
Adj. Björkelunds nybörjarbok upptar tre delar: en inledning
(6 sidor) med ljudövningar och ljudskrift till de 12 första
läs-e-styckena, avsedd för inarbetandet av uttalet, en avdelning
läsestycken (68 sidor), fördelade på två kurser, med 36 stycken i
första och 45 stycken i andra kursen, slutligen en avdelning
»grammatik och tillämpningsövningar» (inemot 45 sidor).
I inledningen är det ljudskriftsystemet, som tillämpas. Utg.
säger i företalet, att han i sitt försök att sammansmälta
grammatisk och imitativ metod velat taga vara på allt verkligt
värdefullt hos den imitativa metoden, och anför därvid främst
ljudskriften. Anm. är nog kättersk att för tyskans vidkommande
icke anse denna värdefull utan tvärtom värdelös, ja, rentav
skadlig. Det tyska uttalet kan utan all svårighet inläras i
omedelbar anslutning till den vanliga, i tyskan strängt lagbundna
ortografien, det är därför fullkomligt onödigt att belasta de små
ny-börjarnes intellekt med inlärandet av ett hjälpalfabet och
förvirra deras ordbildförråd med den parallellism, som ljudskriften
och den litterära ortografien tillsammans utgöra. Varje
fördomsfri eftertanke säger, att sådant icke kan ske utan men, ett men
som otvivelaktigt är större än den lilla fördel, som i tyskan kan
vinnas genom ljudskriften. Helt annorlunda ställer sig saken i
fråga om engelskan på nybörjarstadiet med dess från svenskans
starkare skilda ljudbestånd och dess regellösa ortografi.
Gagnet av ett med måtta använt ljudskriftsystem vid inlärandet av
detta språks uttal vill jag ej bestrida.
Jag kan i detta sammanhang icke heller underlåta att ge
uttryck åt gammal harm över beskaffenheten i vissa avseenden
av det vid undervisningen allmännare använda fonetiska
alfabetet. Ett par detaljer blott: .r och v användas i detta ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
