Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Julius Swenning. G. Björkelund, Metodisk nybörjarbok i tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51 anmälningar och recensioner t3
T3
betes ljudskrift med värde av resp. tonande s, ach-ljud och kort
tyskt u (i t. ex. und); i ortografisk skrift ha de helt annan valör,
som barnen förut inlärt. Jag tror icke, att någon språklärare,
som arbetat med ljudskrift, undgått att förargas över den
forbistring, detta vållar, i fråga om s och z i tyskan ända upp till
studentexamen. Öch så denna meningslösa akcentueringsmetod,
som ungdomen för resten aldrig lär sig, att sätta akcenttecknet
före den stavelse, som uppbär akcenttrycket. Att med denna
akcentbeteckning undantränger den i andra böcker än läroböcker
eljes hävdvunna och obetingat mera förnuftiga beteckningen med
tecknet på den betonade stavelsen torde dock ej gå. Skall man
ha ett fonetiskt alfabet, då bör man, det må till följd av
nödvändiga nya typer kosta vad’ det vill, ha ett sådant med sina
säregna ljudtecken och förnuftig akcentuering. Se t. ex. på vårt
svenska landsmålsalfabet 1 Det är sorgligt betecknande, att den
Viëtorska gottköpssnillrikheten på detta område triumferat, medan
den svenske Lundeils verkligt geniala system icke trängt utöver
ramen av vår inhemska nordiska språkforskning.
Jag har i principiellt syfte utförligt uppehållit mig vid bokens
första avdelning, vilken ju eljes icke intar något brett rum i
arbetet och som därjämte dess bättre är mycket umbärlig över
huvud taget. Varmed dock ej må vara sagt, att icke en
förberedande avdelning med ljudövningar i en elementarbok kan vara
på sin plats och till gagn. Hur jag i så fall tänker mig den,
skall jag för utrymmets skull icke för tillfället söka förklara,
utan går att tala om bokens båda andra avdelningar,
läsestyckena och de grammatiska tillämpningsövningarna.
Som nämnt, har utg. velat »sammansmälta grammatisk och
imitativ metod». Av den senare har främst textavdelningen
hämtat förtjänsten av sammanhängande stycken. Och därmed
har också följt förtjänsten av förnuft i styckena. Alla
svårigheter i sammanställningen till trots måste kravet på sammanhang
och förnuft i texten för en elementarbok upprätthållas. Uppoffras
detta krav i sitt förra moment, då prisgives det alltför lätt också
i sitt senare, och så få vi med våra visserligen kritiksvaga men
i fråga om smak bildbara elever läsa t. ex. »Ein Schneider
machte dem Vater eine Weste und dem Tischler ein Beinkleid»
eller »En vän skänkte tiggaren en käpp». Utg. tycks ha
avstått från att komponera egentliga textstycken på egen hand,
och det har han gjort mäkta klokt i. Han säger sig mest ha
valt styckena ur tyska läseböcker från det sista årtiondet. I stort
sett torde urvalet få betraktas som gott. En av de allra största
svårigheterna vid uppställandet av en sådan bök blir givetvis att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
