Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»studiekompetens och lärarebefordran»
59
ningar, eftersom en hel del läroverkslärare undervisa på
gymnasialstadiet, åtminstone i modersmålet, utan någon som helst
högre examenskompetens för detta ämne! (Jag hänvisar till
den statistik, som meddelats av Modersmålslärarnas förening
i Pedagogisk Tidskrift 1913, s. 474 f. Vid ett
provårsläro-verk saknade 4 lärare av de 9, som undervisade i
modersmålet på gymnasiet, alla universitetsstudier i ämnet; deras
undervisning omfattade av ämnets hela timtal.)
Om ett sådant förhållande föreligger, att pä ett visst
undervisningsstadium användes en hel del lärarkrafter, som
sakna den högre studiekompetens, som normalt anses
önskvärd för detta stadium, är det därför motiverat och klokt
att sträva för att denna lägre studiekompetens må få än
vidsträcktare användning, ja rent av göras till den normala?
När det med stöd av vissa adjunkters tjänstgöring på
gymnasiet påyrkas, att behörighet till lektorstjänst bör tillkomma
även de adjunkter, som aldrig eller i obetydlig utsträckning
undervisat på gymnasiet, så måste det alltså sägas, att här,
liksom på flera andra punkter i petitionen, stå premisser och
slutsatser i ett ganska outrannsakligt förhållande till varandra.
Man kan emellertid — ur andra synpunkter — mycket väl
förstå, varför Adjunktsföreningen vill utsträcka denna
beford-ringsrätt till hela kåren «oavsett lärdomsgrad och
tjänstgöringsstadium», som det heter i petitionen. Det förhåller
sig ju nämligen så, att en hel del av undervisningen på
gymnasiet är av rent elementär karaktär. Dit hör undervisningen
i latin, grekiska, franska, filosofi och geografi, som för
närvarande aldrig på gymnasiet når utöver de rena elementen.
Undervisningen i franska på gymnasiet skiljer sig härvidlag
inte i ringaste mån från den undervisning i tyska eller
engelska, som meddelas i realskolan. Att en adjunkt handhar en
sådan elementär undervisning på gymnasiet, kan därför i och
för sig inte rättvisligen giva honom någon grundad
företrädesrätt till befordran framför hans kamrater på
realskolestadiet.
Överhuvud taget kan det sägas, att hela den uppfattning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
