Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
hilding celan der
Det ma i detta sammanhang erinras därom, att det i en
nära framtid kanske för läroverksadjunkterna kan få
ganska farliga konsekvenser, om de uppgiva ståndpunkten »högre
lön som vederlag för högre utbildning». Hur skola de då
kunna hävda sin ställning i löneavseende gentemot en annan,
ännu större och ännu stridbarare kår, nämligen
folkskollärarna? Dessa undervisa redan nu i stor utsträckning och
med goda resultat fullständigt parallellt med akademiskt
utbildade lärare. Och man kan vara viss om att detta snart
kommer att ske i mycket ökad utsträckning. Med vilka
argument tänka då hrr adjunkter möta deras krav på »lika
lön för lika arbete»? Eller ett yrkande, att
folkskollärarexamen må anses »reellt tillräcklig» for adjunktsbefattningar ?
Dessa folkskollärarnas önskemål (som i och för sig äro
precis lika berättigade som de nu av läroverksadjunkterna
framställda och utgå från alldeles samma synpunkter) äro redan
realiserade i Danmark, där folkskollärare med
seminarieutbildning och lärare med cand.- mag.-examen på alldeles lika fot
konkurrera om läroverkens adjunkturer. Den framtidsutsikt,
jag här har pekat på, är alltså intet löst skrämskott bara.
Om det så är, att lektorsbefattningarna innebära ett visst
vederlag (sådant det nu är) för de 2 à 3 gånger större
kostnader, som den högre teoretiska utbildningen kräver, så blir
i själva verket den avgörande frågan den: äger denna högre
teoretiska utbildning det värde för läroverkens
undervisning, att det i denna undervisnings intresse
är befogat, att ett sådant vederlag ges? Svaret på
den frågan blir naturligtvis individuellt och beror bl. a. på
vederbörandes förmåga och vilja att rättvist uppskatta
vetenskaplighetens värde. Jag vill i detta sammanhang erinra om
att det inte är de vetenskapliga kvalifikationerna i och för
sig, som det är fråga om; utan först sedan de visat sig vara
förenade med övriga förutsättningar för lärarverksamheten.
(Jag återkommer senare till detta).
Besvarar man frågan nekande, ja, då borde man taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
