Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»studiekompetens och lärarebefordran»
63
konsekvenserna härav och yrka pä lektorsbefattningarnas
slopande — vilket emellertid Adjunktsföreningens petition inte
gör. Besvarar man frågan jakande, följer åter därav, att
man måste bestämt motsätta sig yrkandet på de högre
kompetensfordringarnas upphävande vid lektoraten.
Vilken ståndpunkt Adjunktsföreningens ledande män
intaga till den nyss formulerade frågan, förefaller inte att vara
fullt klart. På ena sidan talas många vackra ord om att »vi
tillfullo uppskatta värdet och vikten av grundligare
vetenskaplig utbildning för lärarkallet». (Se Tidn. f. Sv. Lärov.
1920 s. 119). Man vill rent av »stimulera till fortsatta
vetenskapliga studier», heter det i petitionen. Det sätt, på vilket
man omsätter denna munnens bekännelse i handling, är
emellertid något egendomligt. Det består ju nämligen däri,
att man vill upphäva fordran på högre studieutbildning som
kompetensvillkor för lektorat! Här har man i sanning
anledning att tillämpa det gamla ordspråket: »gärningar tala
bättre än ord».
Av vilken art petitionärernas nitälskan om >:den
grundligare vetenskapliga utbildningen» i verkligheten är, framgår
också klarligen genom jämförelse med det förslag, som år
1906, då kompetensfrågan senast var under debatt (med
anledning av universitetsexamenskommitténs förslag), framlades
på adjunkternas vägnar. Detta s. k. »adjunktsförslag»
yrkade nämligen på en för alla läroverkslärare gemensam
äm-betsexamen, med en genomsnittlig studietid av 5 år,
varjämte ytterligare skulle fordras filosofisk doktorsgrad för
behörighet till lektorat. Ar 1921 finner Adjunktsföreningen
den nuvarande ämbetsexamen, som i genomsnitt kräver en
studietid av 3 1/2 år, göra tillfylles även för lektoraten!
Sannerligen, utvecklingen har gått fort — bakåt.
Det är emellertid inte bara i gärning, som man röjer
sitt hjärtas innersta mening om »vetenskapligheten». I de
inlägg från adjunktshåll, som föregått och förberett den nu
igångsatta petitions-aktionen, finnas många talande
vittnesbörd härom, där man, kanske mera i obetänksamhet, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
