Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7° hilding celan der
låtit sanningen träda fram utan någon skyddande förklädnad
av »respekt för det vetenskapliga arbetets värde», med mera
sådant. I adjunkten Johan Nilssons skrift »Vetenskaplighet,
lärareduglighet och befordran vid de allmänna läroverken»
(ursprungligen inledningsföredrag vid en akademisk diskussion
i Lund, mars 1918) säger förf. sig inledningsvis ämna
undersöka, »huruvida all denna dyrköpta och svårtillfredsställda
lärdom har någon annan betydelse för skolan än den rent
dekorativa». Resultatet av undersökningen blir (naturligtvis),
att det är »en fråga av underordnad vikt, om lärarna en
gång avlagt en högre eller en lägre examen» — »den
pedagogiska färdigheten» är allt! Själva det sätt, varpå dessa
båda faktorer — vetenskaplighet och lärareskicklighet —
här sättas i motsats till varandra, är f. ö. ytterst betecknande.
Det förtjänar kanske påpekas, att denna broschyr tydligen
alltjämt är ett slags kanonisk bekännelseskrift för sitt
samfund;, vissa av dess yttranden gå ordagrant igen i
Adjunktsföreningens petition, och dess argument upprepas oupphörligt
i diskussionen.
De praktiska konsekvenserna av denna ståndpunkt
an-gåvos senare av Adjunktsföreningen (i januari 1920) i dess
första programpunkt om rätt till lektorsbefordran för alla
läroverkslärare, »oavsett lärdomsgrad och
tjänstgöringsstadium».1 Men i själva verket pekar ståndpunkten ännu längre.
Det är klart, att med denna värdesättning av
vetenskaplighetens betydelse för läroverksundervisningen bortfalla
egentligen alla skäl för att låta »lärdomsförtjänsten» överhuvud
spela någon större roll vid lektorsbefattningarnas tillsättande.
Denna konsekvens drages också uttryckligen av den förste
författare, som offentligen söker motivera Adjunktsföreningens
1 Det bör erkännas, att den slutsats, adj. Nilsson drog av sina
premisser, var en annan, nämligen »införandet av en gemensam lärareexamen,
likartad tjänstgöring och samma lönevillkor för elementarlärarna». Likaså
framhölls, att i så fall examensfordringarna »tydligen måste sättas något
högre än för den nuvarande ämbetsexamen». — Denna ståndpunkt har
onekligen en helt annan inre konsekvens än petitionärernas yrkande, att
lektorskompetensen skall slopas, men lektorsbefattningarna bibehållas!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
