Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»studiekompetens och lärarebefordran» 65
program, adjunkten Nils Jac. Anjou, i uppsatsen »Lektor och
adjunkt» (Tidning för Sveriges läroverk d. 16 Febr. 1920).
Det heter där bl. a. »Det kinesiska mandarin väsendet torde
.....inom det svenska läroverket redan vara över hövan
befästat [spärrat av mig] t. ex. genom stadgandet, att
lärdomsförtjänster skola likställas med undervisningsskicklighet».
— Som synes, har herr Anjous resonemang framför
petitionens krumbukter åt olika håll åtminstone företrädet av
en viss logisk rätlinighet.
Även i fråga om lärarutbildningen har man dragit ut
konsekvenserna. Adjunktsföreningens ordförande, filosofie
licentiaten O. Eneroth, låter (i Tidning för Sveriges
Läroverk för den 15 april 1920) vid synranden hägra den dag,
då utbildningen av Sveriges läroverkslärare fråntagits
universiteten, för att överlämnas åt en »lärarhögskola» — »eller
varför icke en pedagogisk fakultet i samarbete med den
filosofiska. Utvecklingens gång kräver ibland nya former, om
de gamla ej kunna anpassas efter det levande livet». — Nu
veta alltså universitetens män, vad de ha att vänta, ifall de
skulle taga sig det orådet före att söka resa hinder i vägen
för Adjunktsföreningens planer!
Adjunktsföreningen har — åtminstone tillsvidare — inte
följt sina föregångsmän och ledare längre än till en viss
punkt. Det kan emellertid ha sitt intresse att lägga märke
till även dessa mera personliga utlåtelser för att av dem få
en klarare fingervisning om den innersta syftningen och
andan i hela denna aktion, än den, som gives av petitionens
mera diplomatiska, men också vida mera oklara ordande hit
och dit.
Vad som har avgörande betydelse i den nu aktuella
frågan för var och en, som ser saken inte bara ur en viss
lärargrupps ensidiga intressesynpunkt, utan ur synpunkten
av vad som länder till läroverksundervisningens bästa, är
naturligtvis detta: vilka följder skulle det få, om
adjunktspetitionens yrkanden vunne framgång?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
