Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»studiekompetens och lärarebefordran» 75
enda framkomliga vägen att råda bot på de svårigheter att
besätta lektoraten, som ju är välbekant och som ytterligare
påvisas i petitionen. Här har onekligen petitionen ett
faktiskt underlag att visa på. Emellertid har man kanske
överdrivit förhållandet i någon mån. Man får nämligen inte
glömma, att de sista åren, från och med 1918, ha läroverkens
lektorsbefattningar haft att utstå en exceptionellt svår
konkurrens om de tillgängliga lärarkrafterna, därigenom att de
många nyinrättade lektoraten vid folkskoleseminarierna just
under denna tid skulle besättas. Även de nya tekniska
gymnasierna ha samtidigt dragit till sig en del
lektorskompetenta lärare, särskilt i de matematiskt naturvetenskapliga
ämnena. Detta förhållande kan säkert till en god del
förklara bristen på kompetenta sökande till läroverkslektoraten
just under denna övergångstid.
Det oaktat torde man nog få vara förberedd på att även
för framtiden komma att yppa sig liknande svårigheter vid
lektoratens besättande. Orsaken härtill ligger i öppen dag:
det är helt enkelt de dryga kostnader, som
lektorskompetensen för närvarande kräver. Man får icke glömma, att de
årliga kostnaderna för universitetsstudier på de sista xo åren
säkerligen ha tredubblats. (Stipendierna stå däremot kvar
vid de gamla beloppen). Därtill kommer så den än
våldsammare stegringen i tryckningskostnaderna för avhandlingen.
För många studerande med håg och läggning för
vetenskapligt arbete har det under dessa förhållanden varit en
ekonomisk omöjlighet att fullfölja sina studier fram till en
filosofisk doktorsgrad. Man vågar inte heller gå så långt som
helst på skuldsättningens väg, även om den vägen skulle stå
öppen. Den ekonomiska kompensation, som lektorslönens
överskott över adjunktslönen numera erbjuder, står ju inte
i någon rimlig proportion till de högre kostnaderna.
Den rationellaste utvägen att råda bot på den
förefintliga lektorsbristen, vore givetvis att undanrödja dessa
ekonomiska svårigheter, så långt sig göra låter, genom att
väsentligt höja lektorslönen. Löneregleringsfrågan är just nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
