Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
hilding celan der
Det kanske i alla fall vore värt att pröva på, om inte den
lösningen skulle hjälpa ut ur svårigheterna. Konkurrensen
med andra »mer lockande» banor kunde ju lämpligen
underlättas genom förbättrade lektorslöner, om så skulle visa sig
nödvändigt.
Större uppmärksamhet förtjänar då det andra argumentet
mot licentiat-kompetensen: »Härigenom bleve icke en talrik
kårs krav på rättvisa befordringsgrunder tillgodosedda».
Vägen till befordran skulle nämligen vara »stängd av ett
rent formellt hinder». Skall det vara någon mening i detta
tal om »ett rent formellt hinder», måste det här vara fråga
endast om sådana lärare, som i realiteten ha lika goda
vetenskapliga kvalifikationer som de, vilka utvisas genom
avlagd licentiatexamen. (Om dessa lärare med reel
licentiatkompetens verkligen kunna betecknas som »en talrik kår»,
är nog en annan fråga.) Hur man tänker sig dessa
kvalifikationer ådagalagda och prövade, därom upplyser petitionen
emellertid ingenting. Men givetvis är just detta en fråga av
den allra största betydelse för de praktiska verkningarna av
den föreslagna kompetensanordningen. Här är återigen en
gapande lucka i petitionärernas framställning.
Inte heller vet man riktigt, hur man skall förena den
här intagna ståndpunkten med den, som eljest kommer till
synes i petitionen, att vanlig adjunktskompetens är »reellt
tillräckliga även för lektorat. Det är ju tydligen denna
senare uppfattning, som ligger bakom petitionens yrkanden, i
»klämmen». Där nämnes inte ett ord om några
vetenskapliga studier utöver adjunktskompetensen, såsom villkor för
lektorskompetens. —■ Men hur kan man då, i all rimlighets
namn, tala om licentiatexamen som »ett rent formellt
hinder»?
Emellertid skulle det förhålla sig så, att petitionärerna
verkligen hålla på en reell högre studiekompetens, likvärdig
med licentiatexamen, såsom behörighetsvillkor för
lektorsbefattning, så borde de inte kunna ha något att invända mot
den anordningen i fråga om lektorskompetensen, att normalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
