Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
hilding celan der
utgä från den åsikten, att bara man undanrödjer fordringarna
på högre studiekompetens för lektoraten, så har man gjort
allt som behöves för att »tillföra gymnasiet de kunnigaste
och skickligaste krafterna». Det är, som om den högre
studiekompetensen skulle vara ett direkt hinder för
undervisningsskickligheten !
Nu skall det visst erkännas, att det ingalunda är väl
beställt med undervisningsskicklighetens tillgodoseende vid
tjänstetillsättningarna inom läroverken. Och särskilt vad
lektorsbefattningarna beträffar kan det ofta synas, som om
lärdomsmeriterna gynnades på undervisningsskicklighetens
bekostnad. Det har förekommit fall, uppenbara för alla, då
lärare med överlägsna vetenskapliga meriter men i realiteten
mer eller mindre odugliga som undervisare, ha blivit
föredragna framför andra, vetenskapligt mindre meriterade,
som vida bättre skulle ha fyllt sin plats inom
gymnasieundervisningen. Att ett sådant sätt att gynna
vetenskapligheten är till skada för läroverken, är ju uppenbart. Den
praktiska lärardugligheten borde ovillkorligen vara ett
conditio sine qua non vid all lärarbefordran.1
Vad som är angeläget är sålunda icke att »fordringarna
på lärdomsmeriter» skruvas nedåt, men väl att fordringarna
på undervisningsskickligheten hållas uppe, så att denna
befordringsgrund vid lärarutnämningarna får den avgörande
roll, som rättvisligen tillkommer densamma och som gällande
författningar avse. Anledningen till de nuvarande
missförhållandena är ju både känd och erkänd: den ligger i det
otillfredsställande sättet för tjänstgöringsbetygens utdelande.
Hur det står till med den saken, framgår klart av ett
officiellt uttalande från kompetentaste håll, nämligen K.
Skolöverstyrelsen, anfört i Tidning för Sveriges läroverk för den 15
1 Även ur denna synpunkt är möjligheten att giva reellt fullt
kompetenta lärare behörighet att söka lektorat, utan uppfyllande av de
formella villkoren, en vinst. Härigenom kan läroverkens ledning vid behov
gardera sig mot tvånget att utnämna lektorer på sådant sätt, som ovan
nämnts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
