Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
hilding celan der
pålitlig värdesättning av undervisningsskickligheten hos
läroverkens lärare, finns det säkerligen ingen annan utväg än att
införa en utsträckt fackinspektion, antingen av
Skolöverstyrelsens medlemmar eller (där dessa ej räcka till) av
särskilda fackinspektörer.1
Som det nu förhåller sig, är emellertid
undervisningsskickligheten i realiteten så gott som borteliminerad som
befordringsgrund. Ur befordringssynpunkt är det i det stora
hela tämligen likgiltigt, hur en lärare sköter undervisningen
i sin dagliga lärargärning. Ett sådant system kan ju inte
gärna sägas främja varken läroverksundervisningens eller
läroverkslärarnas intressen. Och man hade haft all anledning
att vänta, att en petition om reformer i läroverkens
beford-ringsväsen först och främst skulle ta sikte på att upphäva
denna radikalbrist. Adjunktsföreningens petition har
emellertid inte ett ord att säga om denna sak; den tycks härvidlag
finna, att »det är bra, som det är». Den konstaterar med
belåtenhet, att det arbete, som utföres på gymnasiet av de
adjunktskompetenta lärarna, »bedömes av statsmakterna (!)
officiellt likvärdigt med lektorernas». Och därmed punkt!
Tydligt är emellertid, att en »reform», som vill upphäva
de högre fordringarna på studiekompetens för befordran till
lektorat, och samtidigt förutsätter det nuvarande ohållbara
systemet med undervisningsskicklighetens bedömande orubbat,
den skulle i praktiken leda därhän, att tjänsteåldern i
regeln komme att bli den utslagsgivande befordringsgrunden.
Det befordringssystem, som Adjunktsföreningens petition vill
genomföra, är med andra ord det sämsta tänkbara. Det
är inte tjänsteåldern — slöhetens och inkompetensens
säkraste stöd vid hefordringstävlan — som behöver ytterligare
uppmuntras, det är tvärtom den högre lärarkompetensen,
både den teoretiska och den praktiska.
1 Då jag närmare har utvecklat denna tanke i skriften
»Gymnasiereformen», s. 148 ff., hänvisas den intresserade dit. Tanken 0111
fackinspektion har f. ö. tidigare framställts, i annat sammanhang och från andra
utgångspunkter, av lektor Sven Lönborg, i Göteborgs Högre Samskolas
minnesskrift 1911. s. 241 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
