Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hilding Celander. Studiekompetens och lärarebefordran vid de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»studiekompetens och lärarebefordran»
83
håll fått det vitsordet, att »här är en väg anvisad, som både
främjar det stora målet, en bättre svensk skola, och ökar de
särskilt nu så ogynnsamma befordringsmöjligheterna för vår
kår». (Tidning för Sveriges läroverk, jan. 1920). Jag vill i
detta sammanhang framhålla, att för det stora flertalet
adjunktskompetenta lärare skulle ett realiserande av dessa
förslag säkerligen komma att medföra betydligt gynnsammare
befordringsmöjligheter, än som i verkligheten skulle givas på
den väg, som petitionen anvisar, befordringsmöjligheter, där
framför allt just den praktiska lärardugligheten kan och bör
komma till sin fulla rätt.
Det är egentligen en invändning, skulle jag tro, som
ined fog kan riktas emot den här föreslagna anordningen av
läroverkens befordringsväsen : den skulle medföra ökade
kostnader för statsverket, vilket däremot icke är fallet med den
av Adjunktsföreningens petition anbefallda lösningen. Härtill
kan jag endast genmäla: det måste alltid bli dyrbarare att
bygga upp än att riva ned. Men i längden torde ändå
det förra sättet att »reformera» vara mera att anbefalla än
det senare.
Frågan om lektorernas studiekompetens och om
läroverkens befordringsväsen har här ovan diskuterats uteslutande
ur synpunkten av vad som för läroverksundervisningen är
gagneligt. Denna synpunkt bör ju vara den absolut
avgörande; frågan är först och främst en läroverksfråga.
Men det säger sig självt, att den också är en
universitetsfråga, och detta på flerfaldigt sätt. Anslutningen till
de högre studierna inom den filosofiska fakulteten beror helt
säkert i främsta rummet på hur kompetensvillkoren för
lektoraten fastställas. Häri ligger universitetens intresse av denna
sak. Men det må inte förglömmas, att sambandet mellan
kompetensfrågan och licentiatstudierna också har en annan
sida. Det värde, den högre studiekompetensen kan äga för
gymnasieundervisningen, beror naturligtvis i väsentligaste grad
därav, hur dessa examensstudier äro lagda.
Jag har i det föregående utgått ifrån — som ett obestrid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
