Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Bernhard Risberg. Textkritiskt till Stiernhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
textkritiskt till stiernhielm 95
Tärnor, 410 adlar än, 447 all’ of rige Dygder. Den förste
avskrivaren har nu antingen missförstått denna apostrof som
ett e1 (så står t. ex. i Then fångne Cupido på ett ställe mot
slutet beläte, där metern kräver beläf) eller fått det från e i
början på eviga (märk att de följande adjektiven sluta på a)
eller har ditsatt det, för att verspartiet skulle kunna
bekväm-ligen läsas som början av en hexameter (det metriskt
felaktiga häri har han naturligtvis ej alls förstått). Den
fullständiga versens lydelse vore då:
Hvar blifver | all vår | Lust i | thet mörk’ | eviga | lysta?
Ett modernt öra stötes af spondéen thet mörk’, men flera
motsvarigheter härtill finnas i dikten; jag anför blott 100
then hjert | bindande, 51 börjar hon | ett sött | tahl, 267 Den
svale I vestvind.
Vad nu meningssammanhanget angår, märker man med
ett visst ästetiskt välbehag, huru mörk(a) och tysta direkt
anknyta sig till att »ögat har intet att se mer» och »örat
intet som höres». För den text, som senare trycktes, insköt
S 77, som också börjar med samma fråga, troligen för att
åstadkomma en trefaldig retorisk upprepning av frågan. Ett
alldeles likadant fall föreligger i 377—80, där likaledes en
vers tillagts utöver den Chr. Ekebladska texten, med resultat
att av fyra verser den första samt tredje och fjärde börja på
samma sätt. Inskjutandet av 77 har emellertid, såsom
Nordström (anf. st. s. 168) anmärker, något avbrutit det nyss
påpekade sammanhanget mellan se och mörka, höra och tysta.
284. Denna vers är, liksom ytterligare 136 och 418,
blott femtaktig. Näppeligen tror jag, att örat svikit S,
snarare har ett ord bortfallit. Detta kan ha varit tilltalsordet
Hercule, som lätt kunde bortfalla, då det (måhända blott
genom ett tecken) upprepats från föregående vers. Versen
skulle då lyda:
Hercide, kvart vill dätta r See till; Stat stilla; betänk dig.
1 Chr. Ekeblad har mörkna, men på hans stavning kan man ej
synnerligen bygga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
