Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Emil Solander. F. Berndtson, Mellanskolans geometri - Georg Brandell. Vilh. Rasmussen, Forskolebarnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 2 o anmälningar och recensioner
kan draga en normal till en given linje. Vad detta bevis
beträffar synes mig föreligga ett litet missförstånd. Om en normal
drages enligt först härledd konstruktionsmetod och sedan en linje,
som ej motsvarar denna konstruktion, så är. ju utan vidare klart,
att denna ej kan vara normal. Vad som kan behöva bevis är
i stället, att om konstruktionen utföres två gånger med olika
konstruktionscirklar, och man därvid får två skilda linjer som
normaler genom samma punkt till samma linje, så kan högst
den ena av dem vara den rätta. — Rubriken till § 5. »Om
sneda sträckor» borde ändras till förnuftigare innehåll. —
Begreppet ensliggande vinklar (sid. 40) synes mig vara något oklart
formulerat. — Att en tangent till en cirkel är vinkelrät mot
radien till tangeringspunkten visas (sid. 66) genom
parallellförflyttning av en sekant. På grund av sakens stora vikt torde vara
lämpligt, om ock ej nödvändigt, att påvisa, att detsamma även
framgår vid sekantens vridning omkring ena skärningspunkten
(sid. 67). Till sist en sak, som ej utgör någon anmärkning.
Sid. 51 definierar förf. på vanligt sätt begreppet konvex
mång-hörning. (Övriga månghörningar torde vanligen sammanfattas
under benämningen icke-konvexa.) Därefter påpekas, att i en
konvex månghörning alla vinklar äro konkava. En liknande
dis-crepans möter i stereometrin, där ett konkavt hörn kan definieras
som ett sådant, vars sidoytor (ej deras förlängningar) kunna
skäras av ett plan, så att snittet bildar en sluten konvex polygon.
En »skolfux» har föga inflytande på matematiska termers
bildning och förändring; vill dock, till den kraft och verkan det
hava kan, uttala önskvärdheten ur pedagogisk synpunkt av att
benämningen konvex månghörning ändrades till konkav, sålunda:
en sluten konkav polygon är en sådan, där alla vinklar äro
konkava och sidorna ej korsa varandra. Är polygonen öppen, ett
fall, som för skolan, åtminstone för mellanskolan, torde ha föga
intresse, skall den genom förening av begynnelse- och slut-punkt
kunna kompletteras till en sluten konkav polygon.
Den föreliggande boken utgör ett intressant försök att vid
elementarundervisningen i geometri tillämpa moderna principer
och bör fördenskull för framtiden ej saknas i svenska skolbibliotek.
E. S.
Vilhelm Rasmussen: Forskolebarnet. Gyldendalske
Boghandel. Nordisk Forlag.
Föreliggande bok är icke det första pedagogiska arbetet av
Vilhelm Rasmussen. Han har tidigare utgivit Naturstudiet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
