Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Georg Brandell. Vilh. Rasmussen, Forskolebarnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 o anmälningar och recensioner
Skolen, Samfundsskolen, Barnets sjælelige Udvikling,
Bornehave-barnet (2 delar) samt ett flertal botaniska och zoologiska
läroböcker. En bok om Hjemmebarnet utkommer 1921.
Det nyligen utkomna arbetet 0111 Forskolebarnet erbjuder
åtskilliga beröringspunkter med de psykografiska framställningar
om barns utveckling, som publicerats av G. V. N. Dearborn,
K. W. Dix, S. Freud, L. E. Hogan, D. R. Major, K. L. Moore,
W. Preyer, M. C. Schuyten, E. och G. Scupin, M. W. Sbinn,
C. och W. Stern m. fl. I regel äro dock dessa framställningar
utförligare och av större intresse ur rent vetenskaplig synpunkt.
Rasmussens syfte är övervägande pedagogiskt. Iakttagelserna
angående hans båda döttrars psykiska utveckling äro av mera
tillfällig beskaffenhet och ha tydligen gjorts i främsta rummet
med tanke på att finna lämpliga uppfostringsmaximer. Detta
hindrar dock icke, att många av dessa iakttagelser äro av stort
intresse även ur rent psykologisk synpunkt. Det har verkligen
lyckats förf. att ge en bild av de båda flickornas själsliv, om
också denna bild icke är så fullständig som önskvärt hade varit.
Iakttagelserna äro med hänsyn till sin beskaffenhet
sammanförda i grupper. Sålunda ger förf. framställningar av de båda
flickornas religiösa, etiska och estetiska uppfattning, av deras
läsning och lek, uppsatser och teckningar, deras världsbilder och
livsåskådningar, av olikheterna mellan dem i fråga om
känslolivets beskaffenhet. I ett kapitel skildras tänkandets utveckling,
och härtill ansluta sig iakttagelserna angående barnets tvivel,
kritik och ironi. Särskilt de sistnämnda iakttagelserna erbjuda
mycket av intresse, i synnerhet som de i den barnpsykologiska
litteraturen meddelade rönen på dessa områden äro ytterst
fåtaliga. Detsamma kan sägas om vad förf. i kapitlet om barnet
som psykolog meddelar om barnets förmåga av själviakttagelse
och om dess uppfattning av andra människors själsliv.
Anmärkas bör dock, att iakttagelserna icke kunna anses äga
allmängiltighet, då den ena av flickorna — den, som förf.
huvudsakligen sysselsätter sig med — tydligen är overnormalt begåvad.
Om man således i regel gärna instämmer med förf. i de av
honom dragna pedagogiska konsekvenserna, så måste det i en
del fall bli med en något annan psykologisk motivering än den
av förf. anförda.
De båda flickorna ha vuxit upp i ett i religiöst avseende
indifferent hem. När de kommo i skolan, blevo de det oaktat
mycket religiösa, vilket naturligtvis var en verkan av den starka
suggestion lärarinnorna utövade på barnen. Det synes mig
självklart, att ett så starkt suggestivt inflytande som det, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
