Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hilding Celander. »Studiekompetens och lärarebefordran» ännu en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
hilding celander
krav, som — principiellt sett — böra ställas på lärarens
teoretiska utrustning vid den högre läroverksundervisningen och
vid den lägre. Denna åtskillnad erkännes i viss mån,
teoretiskt, av adjunktsföreningens petitionärer — medan de i
praktiken målmedvetet arbeta på att rasera densamma! Men
rektor Nilsson intager härvidlag en klart avvisande ståndpunkt.
Hans ideal är ett slags lärarexamen och ett slags
lärarbefatt-ningar vid läroverken. Jag har redan i min föregående
uppsats givit mitt oförbehållsamma erkännande åt den inre
konsekvensen i denna rektor Nilssons ståndpunkt. Och jag kan
gärna upprepa det nu. Men är det inte litet för mycket
begärt av rektor Nilsson, att jag skall betrakta honom som min
»meningsfrände»?
Programmet om lektorsbefattningarnas slopande och
införandet av en gemensam lärarexamen (med höjda fordringar
i förhållande till den filosofiska ämbetsexamen) har jag inte
närmare berört i min uppsats. Då adjunktsföreningen valt
en annan aktionslinje, ansåg jag det tillsvidare inte aktuellt.
Då rektor Nilsson emellertid tycks vilja ha det upptaget till
förnyad »utredning», eventuellt »i samband med en mer eller
mindre omfattande universitetsreform», må det tillåtas mig ett
par ord också om detta. Tydligt är, att programmet helt
enkelt inte kan genomföras utan en reform av
universitetsexamina. Lämpligheten av att nu, så snart efter diskussionen
kring den senaste stora universitetsexamenskommittén och
då den därur framgångna ordningen nätt och jämt fått
tillfälle att visa sina verkningar i läroverksundervisningen,
återigen riva upp en principdebatt om dessa frågor, synes mig
mycket tvivelaktig, i och för sig. Därtill kommer, att tanken
på en gemensam lärarexamen helt säkert har ännu sämre
utsikter att slå igenom nu, än den hade för 15 år sedan. Bl. a.
har sedan dess inträffat en nog så betydelsefull sak: i vårt
grannland Norge har man under förhållandenas tryck funnit
sig föranlåten att uppgiva den gemensamma lärarexamen och
i stället — efter svenskt mönster — införa skilda examina för
lärarbefattningarna vid gymnasiet och vid »mellemskolen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
