Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - F. J. Linders. Några siffror rörande det högre undervisningsväsendets utveckling i Sverige 1896—1920 - Nat. Beckman. Befordringsgrunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värt högre undervisningsväsen 1896—i 920 i 57
manhang förtjänar påpekas, att antalet kvinnliga studerande
vid universiteten oavbrutet vuxit. I medeltal för åren 1896
—1900 utgjorde berörda antal 3,0 %, 1901—05 4,5 %, 1906—10
7,6%, 1911—15 9,3% och 1916—20 9,9 % av totala antalet
inskrivna studerande.
Mest framträdande är studentantalets tillväxt i
förhållande till folkmängdens förändringar. Under en tidrymd,
då befolkningen Ökats med mindre än 1/e, har antalet
studentexamina och antalet inskrivna vid universiteten mer än
fördubblats! Oberoende av olikhet i åsikter om vilken
proportion mellan antalet studenter och folkmängden som är
för landet lämpligast torde kunna fastslås, att ökningen
under detta århundrade av antalet avlagda studentexamina
varit alltför forcerad, och att en reduktion av flera skäl
är nödvändig, särskilt beträffande antalet av kvinnor och
antalet vid enskilda läroverk avlagda examina. Värdefulla
synpunkter vid behandlingen av de många och invecklade
frågor, som härvid uppstå, skulle kunna erhållas, om den
officiella statistiken mera än hittills ägnade sin
uppmärksamhet åt ståndscirkulationens problem.
Stockholm i augusti 1921.
Befordringsgrunder.
Av Nat. Beckman.
Frågan om rättvisa befordringsgrunder har, icke minst
då det gäller de allmänna läroverken, alltid aktualitet. Och
en mer speciell sådan har frågan fått nu av tvenne skäl.
Dels ha vi adjunktsföreningens yrkande, att lärda meriter
skulle få en mindre avgörande betydelse för speciellt
lektorsbefordran, än enligt hittills gällande förordningar varit regel.
Dels ha vi Skolöverstyrelsens förklaring, att rektorernas
tjänstgöringsbetyg icke ge tillräcklig ledning för bedömande av en
lärares duglighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
