- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtiosjunde årgången. 1921 /
159

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Nat. Beckman. Befordringsgrunder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

befordringsgrunder

IS9

om det förelåge möjligheter att genom direkt iakttagelse
av-arbetet i tjänsten objektivt fastslå dugligheten. Om vi se
på vissa andra banor, så skola vi lätt se, att de ha andra
betingelser än lärarbanan. Låt oss t. ex tänka på domarna.
Bland dem spela de förtretliga betygen från ungdomen en
ganska underordnad roll och författarmeriterna likaså. Det
går mycket väl för sig att bli justitieråd utan vare sig höga
examina eller stort litterärt bagage. Det behöves bara att
vara en domare av mer än vanligt eminenta egenskaper.
Men låt oss tänka på hur de överordnade bedöma sådant.
En domare i underrätt får sända in fullständiga protokoll
icke blott i alla mål, som blivit invädjade inför högre instans,
utan även i andra, som vederbörande önska få kännedom
om. Vår processordning är sådan, att protokollet ger kanske
icke ett fullständigt men i alla händelser ett utomordentligt
rikt material för prövande av den dömandes samtliga
domareegenskaper: hans oväld, hans insikt,hans omdömesförmåga,
hans blick för parters och vittnens psykologi m. m. Under
förutsättning, att de överordnade själva äga dessa och vissa
andra egenskaper, så bör på denna väg kunna träffas ett
ganska förträffligt val. Och vi bruka ju också berömma oss
av att ha en utmärkt domarekår.

Söka vi nu se till, om liknande förhållanden råda med
avseende på lärarna, så skola vi genast finna, att olikheterna
äro många och stora. Även om vi anta, att lärarens
närmaste förman, hans rektor, är en sällsynt framstående man i
sitt ämbete, så är hans sakkunskap ensidig. Antag, att
rektorn är klassiker och läraren matematiker, så är det ju många
och högst viktiga sidor av arbetet, som den förre icke
förmår bedöma direkt. Han är ju helt enkelt icke matematiker.
Någon direkt motsvarighet till detta behov av specialiserad
sakkunskap finnes icke, då det gäller domaren. Men antag
å andra sidan, att rektorn och läraren ha samma fack. Då
tillhöra de kanske motsatta skolor. Rektorn är utpräglat
experimentellt lagd och läraren har intresse för ämnets mer
teoretiska sidor. Rektorn är ivrig anhängare av moderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1921/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free