Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Alarik Hallström. S. L. Sjöholm, Horatius’ Oden. Övers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER .172
som av Sjöblom förbigåtts, ha översatts av utgivaren A.
Bokelund, vilken därjämte, där sådant synts nödigt, gjort en eller
annan ändring i den sjöblomska översättningen.
Översättningen är hållen i samma versmått som originalet
och är i metriskt avseende mycket vårdad. Undantagsvis träffar
man dock några mindre lyckade daktyler t. ex. skeppsbruten
(1, 5, 7), missünnsam (1, 11. 7), bortfräter (3, 4, 72).
Naturligtvis kan en översättning av ett poetiskt verk,
särskilt av lyriska skaldestycken, huru omsorgsfull den än är, aldrig
fullt ersätta originalet. Att i ett ledigt språk och med strängt
iakttagande av den metriska formen återgiva grundtextens fina
nyanser blir mången gång omöjligt. Såsom allmänt omdöme
må om föreliggande översättning uttalas, att den tillfredsställer
även mycket högt ställda fordringar.
Några anmärkningar mot enskilda ställen må här anföras.
I st. i, i, 8 har originalet tergerminis tollere honoribus, varmed
utan tvivel åsyftas de tre rangklasserna i senaten, .kvestorier,
pretorier, konsularer. Öv. har »lyfter högre i makt, ära och
värdighet», vilket blir något helt annat. 1, 2, 4—5 har or. terruit
urbem, terruit gentes. Öv. återger icke upprepningen av terruit.
Den har i stället »staden skrämt–folken räddes», vilket blir
mycket svagare. 1, 7, 3 har öv.: Delphi också av Apollo hedrat,
och Tebe | Bacchus’ stad, och Tessaliens Tempe. Or. har: vel
Apolline Delphos | iusignis aut Thessala Tempe. Här är nog
meningen, att även Tempe är frejdat genom Apollokult. Den vackra
översättningen av 1, 9 slutar sålunda: då tag av varma
purpurläppar I eldiga löften om tro och kärlek I I or. talas om en pant
(ett smycke), som rövas från flickans arm eller finger. 1, 16, 5
lyder i or. sålunda:
non Dindymene, non adytis quatit
mentem sacerdotum incola Pythius,
non Liber æque, non acuta
si geminant corybantes æra,
tristes ut iræ.
Översättningen har:
Ej Dindymene, pythiske guden ej,
ej korybanter, när de cymbaler slå
tillsammans, ej ens Bacchus mäktar
prästernas sinnen i templen skaka
så starkt som dystra vreden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
