Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - David Palm. Steffen, Fornnordisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER .172
vore avsiktliga, vore de frukten av en förvånande inkonsekvens.
Några fall äro emellertid sådana, att de ej kunna vara
förbiseenden. Hit höra: son af Magnusæ kununx (Steffen sid. 181 rad
9 ndfr.) mot son magnusæ kununx hos Schlyter. Utg. har satt
till af. Men då magnusæ kununx alldeles tydligt är genitiv, är
det meningslöst att sätta till af.
Då Steffen sid. 3 87 rad 6 skriver takæ i st. f. taka, som
det står hos Schlyter, så är detta att förrycka östgötalagens språk,
ty -ce kan här ej inträda genom vokalbalans. Föregående sid.
rad 11 ndfr. står riktigt taka.
Detta är endast ett par fall av den mängd oegentligheter,
vilka vem som helst skulle kunna finna vid en jämförelse med
källan.
De i läseboken upptagna översättningarne dels av lagarne,
dels av andra prosastycken synas mig vara dess starkaste sida.
Utg. har vid översättningen troget följt den fornsvenska textens
ord och har så trots ett modernt ordval lyckats ge en bild av
medeltidens själsliga enkelhet och naivitet. — Jag har granskat
översättningarne av de förutnämnda lagarne, utdragen ur Själinna
tröst st. i, 3, 4, 5 samt utdraget ur Namnlös och Valentin. Jag
påtalar följande brister.
Sid. 186 rad 12 står lagsagan som översättning av
lagh-saghu sid. 185 rad 22. Meningen på detta ställe är ju alldeles
detsamma som hos laghsaghu sid. 182 rad 1 och som samma
sida rad 25 fått översättningen lagframställning. Lagsaga har i
modern svenska en helt annan betydelse.
Steffen sid. 186 rad 12 ndfr. står: ftrigg/a famna warghanæt,
vilket följ. sid. rad 10 översättes med Ire famnar vargnät. Med
den eljest noggranna översättning utg. har lämnat hade det varit
på sin plats att skriva: ett tre famnars vargnät, eftersom
wargha-næt tydligen är direkt objekt i satsen och |>riggia famna
geni-tivus kvalitatis till warghanæt. Med den nuvarande
översättningen skulle en vaken skolyngling komma till det resultatet, att
f)riggia famna är direkt obj. och warghanæt genitivus partitivus
därtill. Realiter blir ju skillnaden ringa eller ingen.
Sid. 186 rad 3 ndfr. står: Gangær i skall, vilket följ. sid.
rad 19 tolkas med Börjar skallet. Subj. till gangær är detsamma
som till det följande gær, nämligen ett ur de föregående
meningarne supplerat han. Schlyter i sin ordbok till lagarne anför
(under skall, n) som synonymer till i skall ganga: i skall koma,
skall fylghia, vilka göra det omöjligt att sätta skall, n som subj.
till gangær. För övrigt är det tydligt, att meningen Gangær i
skall o. s. v. står i motsats till de föregående meningarne, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
