Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - David Palm. Steffen, Fornnordisk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER .172
är, att p-förstumningen har fått uttryck i nutida ortografi,
1-föi-stumningen inte. Riktigt hade varit att låta -lz- stå kvar för att
markera, att det är fråga om en annan ordform än den moderna.
Om man håller sig till de fall, där utg:s modernisering
drabbar endast ortografien, skall -man finna, att konsekvens och reda
saknas. Att exemplifiera detta skulle fordra för stort utrymme,
och vem som helst kan för övrigt finna detta genom att jämföra
utdraget exempelvis ur Ivan Lejonriddaren med texten i Samlingar
utgivna av Svenska Fornskriftsällskapet del 5.
Jag går härefter över att granska ord- och sakförklaringarne.
Mångårig undervisare som rektor Steffen är, borde han ha
erfarenhet av den tröstlösa bortkommenhet i äldre språkperioders
svenska, som finns hela gymnasiet igenom. Det är underligt, att
utg. själv inte märkt, att man hart när inte kan få för mycket
av förklaringar. Finns det en möjlighet att missuppfatta ett ord,
kan man hålla tio mot ett, att det också blir missuppfattat. Och
just ur innehållets synpunkt, som är den viktigaste för utg., är
det synnerligen viktigt, att ett ord eller uttryck förstås, inte
förblir oförstått eller endast till hälften förstått eller missuppfattat.
Viktig är en rätt uppfattning av ord och uttryck även ur rent
språklig synpunkt, då läsaren därigenom får en inblick i ordens
betydelseförändringar och dylika ting.
Är sålunda redan de utsatta förklaringarnes antal för
litet, så är ej heller deras korrekthet sådan, som man har rätt
att vänta i en läsebok för gymnasium. När man träffar på en
förklaring som den i not 7 sid. 229, blir man onekligen något
förvånad. Den förklarade versen lyder (enligt Steffen): hans haka
sitt a brystid la. Steffen översätter: Hans haka låg sid (bred)
ned på bröstet. Utg. nonchalerar fullständigt, att sitt är neutrum
och således inte kan stå som bestämmning till haka, som är
femininum; sitt står i adverbiell användning med betydelsen långt
ned (se Söderwall under si|)er, n. adv. 1).
Sid. 318 not 3 återger Steffen lida (pi. av lif>) med lunder.
Den verkliga betydelsen bergsluttning, backe (Söderwall under
lij), ,f.) måste vara bekant för utg. För övrigt hade Steffen bort
observera, att versen, där lida står, innehåller två par av
motsättningar: skog oeh marka, berg och lida; skog och ängar,
berg och lider.
Jag betvivlar också riktigheten hos not 3 sid. 320, som
återger vita med bevisa. Att bevisa ngns heder är omöjligt i
sammanhanget. Den enda möjliga betydelsen är, den Söderwall
upptar under vita II: se på, tänka på, (söka) främja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
