Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sven Em. Ohlon. Ohms och Kirchhoffs lagar vid gymnasialundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o8
sven em. ohlon
Men enligt Ohms lag är:
V=Ry.I,
varav följer: E = Ry . I-f R.. /.
Lagen, som härigenom konstaterats, lyder sålunda: I en
sluten elektrisk ledning är den verkande elektromotoriska
kraften lika med summan av potentialfallen. Lagen är en
ut-vidning av Ohms lag och brukar i denna formulering benämnas
Kirchoffs andra lag.
Denna Kirchoffs andra lag skulle också kunna härledas
på följande i varje fall ej fullt oklanderliga sätt, sedan Joules
lag blivit genomgången.
Elementets elektromotoriska kraft må såsom förut
betecknas med E, strömstyrkan med /, inre och yttre
motstånden med resp. R£ och R^ samt tiden med t. Enligt
definitionen på potential är då den av elementet levererade
energien E.I.t. Denna tänkes förbrukad i form av Joules
värme inuti och utanför elementet. Göres det antagandet,
att för det inre motståndet samma lagbundenhet gäller som
för det yttre motståndet, är det utvecklade Jouleska värmet
lika med R{. I2 .t + Ry. I2 . t. Enligt energiprincipen fås då:
E.I.t = Ri.I2.t+Ry.I2.t
eller E=Ri.I+Ry.I.
Under alla omständigheter torde man böra ägna några
försök åt att belysa det inre motståndets egenskaper, alltså
åt att visa upp, att dessa egenskaper formellt äro desamma
som i ett metalliskt ledningsmotstånd. Jag har för detta
ändamål använt ett större kromsyreelement. I ett
parallellepi-pediskt glaskärl, innehållande kromsyrelösning, äro nedsänkta
stora zink- och kolskivor. På elektrodernas vertikala hållare
äro skalor ingraverade, så att elektrodernas djup i
elektro-lyten direkt kunna avläsas. Vidare äro hallarna fästade vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
