Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Sven Em. Ohlon. Ohms och Kirchhoffs lagar vid gymnasialundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ohms och kirchoffs lagar vid gymnasieundervisningen 2 i 1
en horisontell skala, varigenom elektrodavståndets och
elektroddjupets inflytande, motsvarande längdens och
genomskärningsytans betydelse vid de metalliska ledarna, belysas.
Någon exakt mätning kan dock ej på vanlig väg göras.
Långt bättre är det då att studera det inre motståndets
egenskaper genom att mäta det inre potentialfallet i
kromsyreelementet vid strömurtag ur detsamma. I elementet
ned-sänkes till ungefär i cm. djup en extra kolelektrod och
spänningen mellan denna extraelektrod och den ursprungliga
kolelektroden mätes med kvadrantelektrometer.
Mätes sålunda elementets elektromotoriska kraft, erhålles
Fig. 2.
ett starkt utslag på elektrometern, som fullkomligt försvinner,
om elementet kortslutes med en ampèremeter. Hela
potentialfallet ligger då inuti elementet. Överflyttas så
elektro-meterns med zinkelektroden förbundna ledningstråd till
extra-elektroden, erhålles på grund av det inre potentialfallet ett
utslag på elektrometern, som går åt motsatt håll mot
elektro-meterns ursprungliga utslag, men som praktiskt taget
numeriskt är lika stort som detta, om C1 står nära intill Zn (se
fig. 2). Detta potentialfall ökas kontinuerligt med avståndet
/mellan extraelektroden Ct och kolektroden C. Då nu
strömstyrkan i ampèremetern är konstant, och enligt Ohms lag
potentialfallet är lika med produkten av motstånd och
strömstyrka, följer, att potentialfallet här är direkt proportionellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
