Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Alarik Hallström. Vergilius, Sagan om Aeneas. Svensk tolkning av J. Bergman. Förra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239 anmälningar och recensioner .172
.184
trojanerna. Därbredvid ser han en annan bild, där trojanerna
fly och Achilleus förföljer dem. Översättningen lyder sålunda:
Fäderneborgen han såg och hur stridens böljor sig vände:
grekerna flv för den troiska här, en blomstrande skara,
frygernas hjälptrupp ses, och hjälmprydd färdas Achilles
hög på sin vagn.
Den, som läser detta utan att jämföra det med originalet,
kan ej tro annat, än att det är en enda tavla, som skildras, och
att sålunda Achilleus själv befann sig bland de flyende grekerna.
Längre fram, I, 625, säger Dido till Aeneas, att hon hört mycket
talas om trojanerna. När hennes fader Belos förde krig på Cypern,
träffade hade han där Teukros, Telamons son. Teukros, som
varit med i det trojanska kriget, talade med mycken aktning
om sina fiender trojanerna och nämnde även, att han själv hade
troiskt blod i sina ådror, alldenstund hans moder var en trojansk
kungadotter, som tagits som fånge av Telamon. I översättningen
blir det Didos fader Belos, som prisar trojanerna och vill räkna
släkt med dem:
Han deras fiende var, men berömde dem ändå, min fader,
själv från teukrernas ätt sin egen han ledde tillbaka.
När Dido bjudit Aeneas och trojanerna till fest, tänker Venus
ut en listig plan. I stället för Askanios, Aeneas’ son, skall själve
Cupido infinna sig vid festen i Askanios’ gestalt och hos Dido
väcka kärlek till Aeneas. I översättningen säges, att Venus
tänker ut detta, medan »hon ligger om natten och grubblar»
(sub noctem cura recursat). Men hon hade nog inte gått och
lagt sig ännu. Festen höll på att tillredas, och Askanios skulle
just hämtas från skeppen. Man befann sig vid tiden före nattens
inbrott (sub noctem).
I andra sången 162 ff. talar Sinon om-att grekerna genom
Pallasbildens rövande väckte Pallas’ vrede. Denna vrede visade
sig genom flera järtecken, som inträffade med den rövade bilden.
Dess ögon lyste som eld, svett rann utför dess lemmar, och
själva bilden hoppade upp från marken tre gånger (ter solo
emicuif) bärande sköld och lans. I översättningen blir det gudinnan
själv, som uppenbarar sig:
tre gånger syntes hon själv — ett under att skåda — på jorden,
bärande sköld i sin hand och hotfullt skakande lansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
