Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Alarik Hallström. Vergilius, Sagan om Aeneas. Svensk tolkning av J. Bergman. Förra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245 anmälningar och recensioner .172
»Snart kommer Leukas’ ö med en tjällhög klippa i molnen;
fraktad av sjömän städs är Apollos heliga udde».
Den, som läser detta, kan väl ej tro annat, än att Apollos udde
just ligger på Leukas. Virgilius har undvikit missförstånd genom
att använda två et: et Leucatœ eacumina et formidatus Apollo.
I fjärde sången v. 397 ff. skildras trojanernas avfärd från
Karthago:
Som när av myror en flock, sitt vinterförråd att församla
plundrar en kornhög stor och flitigt samlar till stacken,
så sågs trojanernas tåg, där det röide sig svart genom fälten;
byte av grödan togs och på smala stigar man bar det.
Dido, som tagit emot trojanerna så gästfritt och vänligt, blir
alltså av dem bemött med den största otacksamhet, då de vid
avfärden skövla hennes åkrar. Men trojanerna kunna skylla ifrån
sig på översättaren. Hos Vergilius är det icke trojanerna utan
myrorna, som bilda det svarta tåget, som går över fälten, där
de samla byte till stacken. När Dido givit sig döden, säges det
v. 689: »blod forsar från såret i hjärtat». Men om hon sårat
sig i hjärtat, hade hon nog icke kunnat leva så länge sedan.
Troligare verkar Vergilius’ framställning: »stridet sub pectore
vulnus». »Djupt såret rosslar i bröstet.» (Adlerbeth.)
I sångerna 2 och 3 har Aeneas själv förtäljt sina öden.
Sedan är det skalden, som berättar. Men vanan att tala i första
person följer översättaren även i de följande sångerna. T. ex.
bjöd oss (V, 15), jag såg (V, 302), närmat sig oss (VI, 666), vi
stodo (VI, 854).
I femte sången skildras de storartade idrottstävlingarna, som
Aeneas på Sicilien anställde till sin fader Anchises’ ära. Först
en kapprodd mellan fyra båtlag. Utom de pris, som tillföllo
båtarnas hövdingar, gav Aeneas varje båtlag till förplägning tre
ungnöt {in navis temos optare iuvencos — dat, V, 246). Han
lät således ställa fram tolv ungnöt, varav det båtlag, som vunnit
första priset, först fick välja tre o. s. v., så att det sista
laget fick nöja sig med de tre, som voro kvar. Översättaren är
icke på långt när så frikostig. Han låter Aeneas blott giva »tre
ungnöt, ett för vart båtlag». Det fjärde båtlaget blev således
utan.
I boxningskampen mellan Entellos och Dåres driver den
den förre sin motståndare med kraftiga slag över hela
vädjoba-nan (prœcipitemqiie Daren ardens agit œquore toto V, 456). Över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
