Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Alarik Hallström. Vergilius, Sagan om Aeneas. Svensk tolkning av J. Bergman. Förra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
anmälningar och recensioner .172
sättaren säger: Dåres vill störta på flykt, men den gamle med
nit honom släpar tvärs över fältet». Det blir ju en konstig
boxningskamp! Om Pandaros säger v. 496, att han »slungade
först av alla sitt spjut mot achivernas skara». Telum kan ju
betyda spjut, men vi veta av Iliaden, att Pandaros var bågskytt
och att det var med en pil som han sårade Menelaos.
När Aeneas kommit till Italien, riktar han till Apollo en
bön, varvid han bland annat säger (VI, 62): »/iac troiana tenus
fuerit fortuna secuta». Han beder således, att det olycksöde,
de motgångar, som hittills ständigt följt trojanerna, nu äntligen
måtte upphöra, när de nått Italien. I öv. är Aeneas mera
anspråkslös. Han tycker, att trojanerna på det hela taget haft
det rätt bra: »hittills trots våra kval har oss följt trojanernas
lycka». Vid Misenos’ begravning skildras liktåget på följande
sätt (VI, 222):
andra den väldiga bår över axlarna lyfta och bära —
sista och tyngsta fövisst av vänskapstjänster på jorden —
nedvänd fackla man bar, själv bortvänd. Så var det övligt.
Det är svårt att föreställa sig, huru tåget skulle sett ut, när
bärarna gingo med nedvända facklor, själva bortvända. Hos
Vergilius är det vid antändandet av bålet som man håller
facklan nedvänd och vänder sig själv bort (sicbiectam more parentum
aver si te7iuere facem).
När Aeneas kommit ner i underjorden, visar sig bland annat
en >>forma tricorporis umbrœ^>, d. v. s. vålnaden av Geryon, ett
vidunder med tre kroppar. I öv. har det blivit flera dylikâ
spöken: »Gorgo han ser, harpyjor och tregestaltade spöken».
Måhända föreligger dock här ett tryckfel, så att man i st. f. spöken
bör läsa spöket.
Vid domstolen i underjorden går det till på samma sätt som
vid rättegångsförhandlingarna i Rom. Minos lottar ut domare,
sammankallar nämnden (concilium vocat) och håller rannsakningen.
Översättaren fattar concilium såsom betecknande dem, som skola
dömas: kallar dem fram för sin dom och livets gärningar
prövar (VI, 433).
VI, 772 talar Vergilius om Augustus Cæsar, Divi genus.
Såsom adoptivson till den förgudade Julius Cæsar kallades Augustus
för Divi filius. Med poetisk frihet har Vergilius utbytt uttrycket
mot Divi genus. Detta har återgivits med »gudarnas vän», en
översättning, som förefaller underlig.
Verserna VI, 822 — 23, vilka handla om Brutus, som dömer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
