Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Arvid Smith. W. Bonsels, Die Biene Maja und ihre Abendteuer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER .172
(vilket här ej behöver antagas), eljest är förhållandet rakt
motsatt. — 58,25 machte wieder etc. (sprang och hoppade ömsom).
Varför en översättning, där wieder ej kan få komma med?
Förslagsvis: »utförde (exekverade) åter sina språngartade små
löpningar». — 63, 28 Wer wird etc. borde här förklarats med
hänvisning hit på sid. 79, där riktig förklaring gives. — 68, 16 (ej
22) und ivie är ej koordinerat med in allem utan med was, alltså
= und in allem bezüglich der Art und Weise wie . . . Dylika
lösliga anknytningar med wie som bekant mycket vanliga. —
72,23 rief um Hilfe und wusste nicht wen det o vård ade
uttryckssättet kunde påpekats. — 73, 4 Verhängnis (egenskap) ordagrann
övers, borde först givits, när det gäller ett så pass ovanligt ord.
— 73, 26 nur noch »numera blott». Det är av vikt, att lärjungen
får inpräntad den riktiga betydelsen av adverbgruppen nur noch.
— 74, 7 Knack (ritsch!) pang! vore här en riktigare översättning.
För ett människoöra är visserligen detta ljud ouppfattligt, men vi
befinna ju oss hela tiden i en lilleputtvärld. ■— 84, 14 hochgezogen
(uppspärrade). Utg. menar väl ’uppdragna’ ögonbryn. ■— 89, 24
glücklich översättningshjälp borde ha lämnats »Nu har ni alltså
ändå lyckats komma underfund med det». — 93, 17 Schrecklich,
sagte Maja, also entsetzlich (also = rent). Frågan är, huruvida
also kan ha bet. geradezu. Grimms Wb. känner ingenting därom.
Sid. 131,22 heter det »Entsetzlich, also schrecklich», alltså det
svagare ordet först, vilket redan i och för sig är ägnat att väcka
vissa tvivelsmål. Jag föreställer mig, att also i båda fallen endast
är ett fyllnadsord, ett ’Einschiebsel’, ett slags »tankeställare», 0111
man så vill, som man kan använda, t. ex. då man åstundar ett
nytt uttryck för samma sak och ej genast finner det. Att tyskarna
ha en viss förkärlek för dylika also’n — även där det från
ovannämnda synpunkt saknar berättigande — är en sak som litet var
har iakttagit (tysktalande svenskar taga ofta efter denna sed, som
icke saknar sina fördelar ur bekvämlighetssynpunkt, ja överflytta
den till sitt modersmål). Det säger sig självt, att detta also
endast är en försvagning eller löslig användning av det rent
konklusiva also. Jfr ovan 68, 15, där also förmodligen har samma
karaktär av »an empty word».
Med dessa anmärkningar — som ju till stor del äro av rätt
så bagatellartad natur — vill jag ej i minsta mån ha förringat
bokens värde som skoltext. Tvärtom vill jag på det varmaste
rekommendera den som en på samma gång fin, sund och roande
lektyr. Det är ingalunda alltid, man finner dessa tre egenskaper,
förenade.
Gävle i oktober 192 1. Arvid Smith.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
