Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Festskrift, tilegnet prof. Otto Anderssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
anmälningar och recensioner 3 i
att lärjungen fattar intresse för ämnet. Kan icke hans intresse
väckas, ligger ämnet icke för honom, och han bör då få slippa
det. »La de barn faa gymnastik, som liker det, og la de
andre slippe. Gymnastik er i vore skoler en plage for altfor
mange barn. Og et bortkastet stræv.» Undervisningen skall
anpassas efter arbetslivet på orten. Den norska träslöjden är
knappast av något större värde, ty den är ännu icke tillräckligt
praktisk. »Paa landet vilde undervisning i kjöring og
behandling av dyr være bedre. Dette arbeide er centralt i
landhusholdningen og det interesserer landsgutter i denne alder mere end
noget andet. Landsskolen skal ikke peke mot byene men lyse
op over hjemstedets arbeidsliv. Landsskolen maa ikke faa lov
til at befordre den tilströmning til byene, som der klages over.»
Mellanskolan skall mera uppmuntra än undervisa och uppfostra.
»Den egentlige opdragelse hörer mere hjemme i barneskolen.»
— Det behöver knappast påpekas, att förf. på vissa punkter går
till överdrift, så t. ex. i sina uttalanden om gymnastiken och
den moraliska uppfostran.
»Effektivitet i undervisningen» heter en uppsats av overlærer
Anna Sethne. Här framhålles — såsom det synes mig fullt
riktigt — att, om ett ämne i barndomsskolan har endast få
timmar i veckan, det är till fördel för undervisningens effektivitet
att låta ämnet få dubbla antalet timmar den ena hälften av året
och låta det utgå från läsordningen den andra hälften. I varje
fall äger detta sin riktighet beträffande vissa ämnen. Att
repetera och på nytt åvägabringa inställning för ett ämne medför
mycken tidspillan, påpekar författarinnan.
I uppsatsen »Litt om litteraturlesningen i gymnasiet» gör
sig lektor Herman Ruge till tolk för den åsikten, att
litteraturläsningen i gymnasierna bör ha större omfattning än nu, och
att därför en del litteratur bör läsas kursoriskt eller bli föremål
för läsning i hemmet. I det senare fallet behandlas det lästa i
skolan i samtalsform, i fria föredrag eller i skriftliga arbeten.
Men det skall ändå vara sammanhang i läsningen, så att de
delar av litteraturen, som behandlats på olika sätt, utfylla och
stödja varandra.
Skolinspektör Margrethe Petersen skriver om
»Reformbestræbelser i Læseundervisningen inden for Folkeskolen». Hon
framhåller, att tyst läsning bör förekomma vid sidan av
högläsning i skolan, och visar, huru en disponerande läsning kan börja
redan vid 10—11-årsåldern.
Två uppsatser behandla den direkta metoden vid
undervisningen i främmande språk. Den ena är författad av rektor Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
