Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Anmälningar och recensioner - Georg Brandell. Festskrift, tilegnet prof. Otto Anderssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2 anmälningar och recensioner 3 i
6l
Rnap, den andra av d:r Helga Eng. Den förre ser frågan
företrädesvis ur allmänpedagogisk synpunkt, den senare ur
psykologisk. Författarna äro eniga om att tillerkänna den direkta
metoden företräde framför den äldre. De av d:r Eng
meddelade uttalandena angående språkundervisningen av Izhac Epstein
(i hans arbete La pensée et la polyglossie) synas mig vara av
så stort intresse, att jag icke kan underlåta att om också
kortfattat här återgiva dem. Han menar, att studiet av främmande
språk bör inskränkas till det, som är absolut nödvändigt för
varje bildad människa: att kunna läsa och förstå det främmande
språket och uttrycka sig angående det, som rör det dagliga livet,
medan det språkliga uttrycket först och främst skall kultiveras i
modersmålet. »Polyglossie impressive et monoglossie expressive, tel est le
principe qui découle de la conciliation des nécessités pratique avec
les lois de la psychologie du langage.» Epstein har vidare vid
sina iakttagelser angående polyglossi funnit flera faktorer, som i
hög grad främja associationen mellan det främmande språket
och 1) den man är van att höra tala det, 2) den miljö, där
man har hört och talat det, och 3) ett ämnesområde man
särskilt har studerat i det främmande språket. Han drar härav
följande slutsatser: att språkläraren alltid bör med sina lärjungar
även utanför klassen tala det språk han undervisar i, att skolan
bör skapa en speciell miljö, där det främmande språket höres
och talas, ett auditorium, där allt är ordnat så, att det på bästa
möjliga sätt ger nöjaktiga föreställningar om det främmande
landet, och slutligen att lärjungarnas studier böra röra sig på
områden, som så mycket som möjligt äro nya för dem, och som
stärka de språkliga associationerna, således det främmande
landets geografi, historia och litteratur.
Andra uppsatser behandla moralpedagogiska frågor. Hit
kan d:r Ernst Kapers uppsats om »Kollektiv Opdragelse» räknas,
om den också berör även andra problem än rent
moralpedagogiska. Lektor Harald Amundsen skriver om »Moralopdragelsens
forutsætninger». Han gör gällande, att skolan bör rikta sin
bästa kraft mot moraluppfostrans problem; därigenom skall den
icke blott höja det moraliska livet utan även främja den
intellektuella utvecklingen, emedan det moraliska och det
intellektuella alltid stå i växelverkan med varandra. Framför allt böra
lärjungarna uppfostras till individuell ansvarskänsla. Det
moraliska modet bör utvecklas i skolan så långt det är möjligt, ty
det är ett nödvändigt led i den etiska utvecklingen, icke minst
i ett demokratiskt samhälle, där alla viktiga avgöranden äga rum
genom majoritetsbeslut, som tillåta den enskilde att dölja sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
