Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - J. Nordlander. Nils Krok, Övningsbok i modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2 anmälningar och recensioner 3 i
6l
Anmälningar och recensioner.
Nils Krok. Övningsbok i modersmålet. Första—fjärde året.
Gleerup. 1922.
Denna bok är ämnad att begagnas under barnens fyra
första skolår. Sedan skall komma ett andra häfte, avsett för 41e
och 5:e skolåret, och som tredje häfte skall ingå förf:ns förut
utgivna »Svensk språklära». För ett eller flera år sedan hade
den, som skriver detta, att i denna tidskrift anmäla denna
språklära, och som boken har många goda egenskaper, var detta en
angenäm bekantskap. Med intresse öppnar man därför också
denna nya bok. Förväntningarna bli emellertid snart svikna,
ty här och var stöter man på partier, som stöta en för huvudet.
Så t. ex. på s. 5. Stycket har följande utseende:
Självljud och medljud.
Sal, ål, bok, ur, mer, is, föl, by, lek, hår, fot,
mur, väg, hök, häl, gås, ko, nål.
2) Skriv de här orden!
3) Vilka ord ha hårt självljud?
4) Vilka ord ha mjukt självljud?
De hårda självljuden äro: a, o, u, å.
De mjuka självljuden äro: e, i, y, ä, ö.
Att i grammatikor exemplen stå först och regeln sedan, har
man nu hunnit vänja sig vid, även om man ej skulle vara fullt
övertygad om nyttan och fördelen därav. Men här har förf.
gått ännu längre. Innan barnet ännu läst något om hårda och
mjuka vokaler, frågar man, vilka av de nämnda orden som hava
vokal av det ena eller andra slaget. Men detta kan väl aldrig
vara den rätta gången.
Det följande partiet har ock samma uppställning, åtminstone
delvis. Stycket handlar om självljud och medljud, men här få vi
ock göra bekantskap med något, som kallas »förljud». Man läser
ock på följande sida om »efterljud». »Förljud» kan således ej,
såsom man först kunde tro, vara det samma som prefix. Nej,
därmed menas tydligen ett medljud, som står före stammens vokal,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
