- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtioåttonde årgången. 1922 /
90

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Sigurd Segerström. V. R. Löfberg, Översättningsövningar till tyska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

anmälningar och recensioner 3 i

bestämt förkastas. Men när man som i st. 60 får det vämjeliga
»herrn» till livs inte en utan åtskilliga gånger, då reagerar man.
Jag åtminstone kan absolut icke föreställa mig Bismarck säga:
»Herrn får vänta, tills herrns tur kommer» och: »Om herrn inte
tiger, så låter jag kasta ut herrn». Han sade alldeles säkert
»Ni»I I st. 42 (ett brev) förekommer »tilltalsordet» »Faster» nio
gångerl Att en viss komik vidlåder ett sådant brev, kan väl
knappast bestridas, men jag vill därför ej säga, att det är d:r
L:s fel. Det är kanske dock klokast att ej vara fullt så
konsekvent. I brevstil törs man ju ändå begagna orden »Ni» och
»Du». I talet blir faktiskt det ideliga omtuggandet av
tilltalssubstantivet ej så groteskt, som det ter sig i skrift. I talet kunna
vi moderera och variera trycket, vi fara lätt och mjukt över
tilltalsordet, så att substantivet närmar sig pronominets blygsammare
roll. I skrift åter uppträder tilltalssubstantivet med alltför plump
påtaglighet och verkar irriterande som en högröstad och osnuten
gulasch. Närmandet till den verkliga tilltalsformen i litteratur
kan därför endast bli relativt. Jfr dialogen i den moderna
svenska skönlitteraturen !

Här nedan följa ett fåtal anmärkningar, ordnade under resp.
styckens nummer.

4. (sista meningen:) Allt, som > Allt, vad (obj.). I 63, r. 5
uppifr. låter det däremot bättre, ty där = allt, vad som (subj.).

— 14, not 4: Nuß, -sse f är olämplig knapphändighet. Bindestreck
+ ändelse betyder ju, att denna skall läggas till stammen (Nuß).

— 15. Kom ritsande. Hänvisn. till gr. nödvändig på detta
stadium. Fallet förekommer på flera andra ställen. — 18, not 6.
Samma anm. som till 14. — 20, not 12: angreifen uppges styra
dativ! Nyckeln har sich nähern. — 29, not 9: »borde».
Onöjaktigt! — 62. »kavalleriskvadron» bör vara: skvadron kavalleri,
ty skvadronen förekommer blott vid kavalleriet (> Schwadron
Kavallerie). — Jfr f. övr. förf:s egna »Rättelser och tillägg»!

Nyckeln, utarbetad under medverkan av Carl Auerbach,
innehåller varianter i begränsat men, som jag tror, fullt tillräckligt
antal. Ett par småsaker torde böra påpekas. 25, sista meningen,
har das (jämte es) såsom »abgeblasstes Subjektswort», föregripande
följande subjektssats. Ej efterföljansvärt. — I 52 säger Peter
den store till de omkringstående herrarna: »Ich gebe Euch (Ihnen)
mein Ehrenwort» etc. För det första hade Sie vid denna
tidpunkt knappast ännu hunnit riktigt slå igenom som tilltalsord,
för det andra sade nog tsaren helt enkelt du till sina undersåtar.

— 59: »Nachdem (als) man vom Tische aufgestanden war und
Kaffee (rättas!) trinken wollte, fing es an, heftig zu regnen» etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:51:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1922/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free