Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - C. G. Santesson. Språkundervisningen vid en högre folkskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språkundervisningen vid en högre folkskola 2 17
avser ej blott det specialfall, som erbjudes av Falu högre
folkskola, utan överhuvud den i mellanskolorna övade och av
skolkommissionen förordade principen att med blott ett års
mellanrum börja med de två första främmande språken
(vanligen är tyska det första och engelska det andra,
skolkommissionen förordar däremot engelska som första och tyska
Som andra språk i realskolan eller, om två
parallellavdelningar finnas i första årsklassen, alternativt tyska och engelska
som första främmande språk). Kan man rimligen begära av
eleverna, att de skola ha så väl smält elementen av det första
språket, att de efter blott ett år kunna påbörja motsvarande
kapitel av det andra, utan att ödesdigra förväxlingar och
sammanblandningar inträda, vilka äventyra resultatet av ett
kanske vackert börjat arbete? Det torde vara synnerligen
tvivelaktigt, om denna väg är den rätta. Innebär den ej i
stället ett offrande åt en tyvärr synnerligen modern princip:
alltför mycket på bekostnad av grundligheten? Det gamla
ordspråket: »Den som fikar efter mycket, mister ofta hela
stycket» gäller nog även här, och mig synes snarare principen
»non rnulta sed multum» böra vara det bestämmande. Vore
det ej bättre att låta det andra språket inträda först i 3:e
årsklassen, då elementerna av det första väl inlärts, och att
från och med denna klass gno in elementerna av det andra,
samtidigt med att man omsorgsfullt bygger vidare på den i
det första lagda grunden? Fordringarna i det andra borde
då även proportionellt sänkas i fjärde årsklassens
avgångsexamen, och gymnasiet (för de mera studiebegåvade) kunde
sedermera genom ökat timantal kompensera detta språks
senare inträde. Då skulle man antagligen vinna, att vid den
s. k. realexamen eleverna åtminstone i begynnelsespråket
hade tämligen goda insikter, utan att ett för tidigt påbörjat
andra språk hade störande ingripit i elementen av det första.
Av mina erfarenheter vid Falu högre folkskola i detta
hänseende kunna och böra principiellt inga slutsatser dragas, då
de endast omfatta en termins arbete och dessutom avse ett
andra språk, påbörjat en termin efter det första. Grova miss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
