Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - J. Nordlander. H. Haage, Kommateringskurs för folkskolan - Georg Brandell. Dr. W. Peters, Die Gestaltung der Lehrerbildung an der Hochschule
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 JO
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 3 i 5
»Orden: Han var finne, väckte allmänt bifall», så ha vi ju här
ett anforings^r*/ men ingen hel sats. — När konjunktionerna sid.
20 kallas kommatering s ordy är det icke heller något att efterfölja,
men väl är benämningen ägnad att ingiva en oriktig uppfattning
av ordens uppgift. Citationstecknen omkring den nya
benämningen ange också, att förf. själv anser den litet vågad.
I likhet med förf. Krook i hans nyligen anmälda
övningsbok interpunkterar Haage så här: »Skriv om följande meningar,
samt sätt ut komma och andra skiljetecken, där de skola vara!»
Kanske beror detta på order från förlaget; men även om så
skulle vara fallet, kan det omöjligen gillas. Det stöter alldeles
för mycket mot gammalt och gott bruk, för att det skulle kunna
vinna allmänhetens gillande.
Mindre lyckad formulering av regler finner man icke sällan.
Så s. 6, dä^ det heter: »Efter de flesta meningar sätter man
punkt. (Inte vid frågemeningar, utrops-, uppmanings- och
önske-meningar.) Meningar med punkt kallas påstående-meningar.» —
Sidan där förut yttras, att »det måste ligga önskan i rösten, för
att man skall få sätta utropstecken». En konsekvens därav bleve
väl, att detta skiljetecken i skrift alldeles bannlystes efter
önske-satser. — Äntligen må anföras ett exempel sidan 43, där det
heter: »Komma sättes omkring direkt tilltal av namn».
Meningen blir begriplig, när man ser ett exempel. Det lyder: »Säg
mig, farbror, vad du själv skulle tycka!»
Några ord och uttryck stöta emellanåt läsaren. Den här
omnämnda kaffekitteln ersättes i mellersta och nordliga Sverige
av kaffepannan och framkallar där den tanken, att det är en
oerhörd mängd kaffe, som tillagas i Skåne. Sid. 13 talas om en
pojke, som jämte en annan spelade boll och därvid »tog en lyra
men tappade den strax». Och sid. 46 läser man om några
ungdomar, som »åkte kälke och slogos med snöbollar». Enkelt och
naturligt språk är det ej heller, när sid. 60 talas om en flicka,
som måste »slita sig loss» från fönstren. »Ett smul klokare» är
väl provinsialism. Sammanskrivningarna idag, iväg och ifråga
överensstämma ej med den gällande ordlistan.
N—r.
Dr. W. Peters. Die Gestaltung der Lehrerbildung an
der Hochschule. Pädagogisches Magazin, Heft 833.
Langensalza. Hermann Beyer & Söhne (Beyer & Mann).
På riksskolkonferensen i Berlin voro medlemmarna i
utskottet för lärarutbildning eniga om att denna utbildning borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
