Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Helge Nelson. Geografien i skolkommissionens förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEOGRAFIEN I SKOLKOMMISSIONENS FÖRSLAG I 5
I 5
valfrihetens inflytande på studierna i gymnasiets två högsta
ringar» (Betänkande 1902, I, s. 315).
De 20 år, som sedan dess förflutit, ha ej blott betytt ett
tjugoårigt arbete för utbildningen av geografilärare vid
universiteten, varigenom det ovan angivna hindret för en
utvidgad geografiundervisning på gymnasiet undanröjts. De 20
åren ha också inneburit ett väsentligt stegrat behov av
geografisk kunskap och geografiskt vetande. Det senare torde
ej här närmare behöva motiveras; världskriget med dess även
för vårt land kännbara ingripande var härutinnan en väckelse.
Vårt land är ej sig sjävt nog. Kännedomen om vårt eget
land, dess natur och naturrikedomar, dess därav beroende
närings- och kulturliv är ofrånkomlig och måste fördjupas,
men viktig och nödvändigare än någonsin är också känne:
domen om utlandet. Vårt beroende av detta har under de
sist gångna 20 åren stegrats, behovet av ökad geografisk
kunskap om såväl eget land som om utlandet har således
också skärpts.
Hur otillfredsställande geografiens ställning i det
nuvarande gymnasiet är och hur på grund härav även
geografiundervisningen på de allmänna läroverkens lägre stadier lidit
genom brist på lektorskompetenta lärare i geografi, genom
rektorernas benägenhet att behandla det som ett biämne,
där vem som helst kan undervisa etc., det har rektor J.
Furuskog på ett övertygande sätt uppvisat i denna tidskrift år
1918.1 Genom geografiens svaga ställning på gymnasiet har
ämnet också fått jämförelsevis få vetenskapligt utbildade
representanter inom skolan. Då ämnet ej går upp i
studentexamen, har aldrig en censors kritik och intresse för
detsamma kunnat verka välgörande och entusiasmerande
inom skolan. Ensamt bland alla gymnasiets ämnen är det
avkopplat från all förbindelse med universitetsundervisningen
i censorns person. Utsplittrat på en massa delvis mindre
kunniga lärare, avslutat i skolorna, när väl eleverna nått en
1 J. Furuskog: Geografiens ställning vid de allmänna läroverken
Pedagogisk tidskrift, 1918 s. 355 — 362.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
